- Project Runeberg -  Mästerlotsen. Roman /
98

(1926) [MARC] Author: Ernst Didring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brydde sig inte ens om att blåsa liksom det inte skulle
funnits andra skutor i stora segelleden in till
Stockholm. Bara de nu höllo kurs!

För säkerhets skull tittade han in genom fönstret på
den av girarna och sjön skälvande kompassnålen i
styrhytten. I ett ögonblick såg han på den ljusa, upplysta
skivan, att de inte styrde rätt. Vid ratten stodo kapten
och rorgängaren.

John Griffins från Sunderland och Albert Sjöberg
stirrade varandra i ögonen.

»Northwest!» skrek Sjöberg. »Annars svarar jag
inte för hur det går.»

Kapten vräkte ett gapskratt in i ansiktet på honom
och föll av ändå mer väst, ja, åkte till och med in på
syd ett slag.

Albert Sjöberg började åter trampa bryggan fram
och tillbaka. Nu visste han, att allt var förlorat.
Ångaren körde tungt genom natten. Sjöarna brusade
omkring i mörkret. Det dånade och slog i det stora
järnskrovet. Det lät som om döden själv knackat på och
ville in. Han tänkte på Anna nere under däck men
sköt tanken från sig. Blåsten levde lika ilsket som
förut i bardunerna, och ur skorstenen sopades
gnistorna och röken bort av stormens kvast som ett eldregn in
i det svarta.

Om han bara kunde få syn på Kapelskär ett enda
ögonblick. Men ingenting, bara mörker runt omkring.
Inte ens en stjärna att se. Himlen måtte vara alldeles
igengrodd, den också. På sidorna föröver darrade två
osäkra, spöklikt röda och gröna reflexfantom av
ångarens lantärnor. Var det en inbillning eller började man
få lä av Fejan? Det kändes som om ångaren efter
hand saktat rullningen. Albert Sjöberg stannade i
trampet på bryggan.

Han luktade sig för i natten. Var det land han kän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:39:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/demasterlo/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free