Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Revolutionens orsaker och förebud - 4. Aristokratisk reaktion och insurrektion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om fullständig likhet inför lagen samt, med anledning af de
blifvande provinsialmötena, rättvisan af tredje ståndets
fördubbling och per capita omröstning i rådplägande
församlingar. Under den strid, som uppstått mellan de gamla
bundsförvandterna: konungamakten och de privilegierade, öppnade
sålunda desse själfva en bresch, genom hvilken det hittills
undertryckta tredje ståndet kunde gå till storm mot sakernas
gamla ordning, och denna strid afslutades ingalunda med
notabelförsamlingen; denna utgjorde i själfva verket endast
begynnelsen därtill.
Sedan notablerna väl försvunnit, uppträdde nämligen
pariserparlamentet på skådeplatsen, fast beslutet ej blott att
försvara sina och sina ståndsbröders förmåner, utan ock att låta
regeringen umgälla försöket att medelst notabelförsamlingen
bryta dess makt, och Brienne banade själf vägen för det
samma genom åtskilliga felsteg, såsom att ej genast och på
en gång låta inregistrera de nya lagarna, hvilket möjligen
kunnat öfverrumpla dess styfsinthet[1]. Visserligen motsatte det
sig ej lagarna om spannmålshandeln, förvaltningsreformen och
les corvées (Juni 1787), men då regeringen ville låta
inregistrera utbytandet af les vingtièmes mot en redan af Calonne
föreslagen stämpelskatt samt jordskatten (förvandlad till en
penningbevillning), reste det sig till strid. Liksom
notabelförsamlingen hade det härvid närmast till mål att försvara
privilegierna, men då denna hållit sig på defensiven, skred
parlamentet till öppet anfall på det hittills varande
statsskicket, i hopp att nu kunna realisera aristokratiens innersta
önskan: den högsta samhällsmyndighetens öfverflyttande på
en af de privilegierade klasserna beherskad riksförsamling.
Efter att hafva börjat med att yrka på rätt att granska
statsverkets tillstånd, innan det gaf sitt samtycke till de nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
