Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 1. Det gamla samhällets fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämpligt att söka förhindra dettas sammanträden genom att
tillsvidare stänga samlingssalen under förevändning, att den
skulle iordningställas till den kungliga seansen. På morgonen
den 20 Juni, då representanterna infunno sig till
öfverläggning, funno de sålunda salen upptagen af arbetare och
hindrades att inträda. En obeskriflig bestörtning bemäktigade
sig härvid sinnena. Rådvill samlade man sig i en närbelägen
stor sal, som af hofvet användes till bollspel. Man trodde, att
riksdagens upplösning stod för dörren; somliga voro modlösa,
andra yrkade, att man skulle begifva sig till Paris. För att
afböja detta steg, som under den upphetsning, hvari
hufvudstaden befann sig, skulle kunnat störta alt i ohjälplig
förvirring men för att på samma gång betrygga reformverkets
framtid[1] föreslog Mounier den åtgärd, som blifvit så ryktbar
under namnet: eden i Bollhuset. Ett beslut fattades, enligt
hvilket församlingen, »anseende, att intet kunde hindra hennes
öfverläggningar», skulle svära att ej åtskiljas »utan samlas
hvarhälst omständigheterna kunde göra det nödigt, till dess rikets
författning var antagen och befästad». Församlingens
president, den utmärkte astronomen Bailly[2] — Paris’ förste
representant — uppsteg i brist på talarestol på ett bord och
uppläste edsformuläret under anhållan att först jämte
sekreterarne få aflägga eden. Under stormande hänförelse
försiggick den högtidliga akten, genom hvilken församlingen
invigde sig till det stora verk, som för Frankrike och
mänskligheten i många afseenden skulle lägga grunden till en ny
tingens ordning, men för de flesta af dess egna medlemmar
medföra olycka eller undergång. Endast en medlem vid namn
Martin d’Auch motsatte sig åtgärden, emedan han ej kunde
förbinda sig att utföra ett beslut, som ej erhållit konungens
stadfästelse, och detta väckte en sådan motvilja, att han en
tid måste afhålla sig från sammankomsterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
