Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora grundsatser: att ingen lag får stiftas, ingen skatt
påläggas utan folkets samtycke (§§ 6 och 14); vidare den
verkliga jämlikhetens: likhet inför lagen och förtjänsten såsom enda
befordringsgrund inom samhället (§ 6 och 13) samt slutligen
den personliga säkerhetens och frihetens: att ingen får häktas
eller straffas annat än enligt lagens former (§§ 7 och 8); att
ingen får oroas för sina åsigter, jämväl de religiösa, om han
ej stör den lagliga ordningen (§ 10); egendomens helgd (§§
2 och 17) samt tal och tryckfrihet inom lagens gränser (§ 11).
Då det förklarades att hvarje samhälle, inom hvilket
statsmyndigheten ej är fördelad, saknar en konstitution (§ 16),
erkände man också principielt, att de personliga rättigheterna
behöfde skyddas mot en oinskränkt statsmakt, om man också
sedermera tillämpade denna delning alt för mycket i Mablys
ande. Dessa rättighetsförklaringens stora och berättigade
principer förefalla vår tid så naturliga, att vi lätt frestas att halka
förbi dem för att i stället förvånas öfver, att denna berömda
urkund kunnat innehålla så mycket oförstånd som den gjorde,
men just detta, att dessa principer nu synas så själfklara, är
det bästa beviset på, huru kraftigt de genom revolutionen
inpräglats i det allmänna medvetandet.
Efter principernas fastslående öfvergick församlingen till
den egentliga författningen, och blef sålunda nu i egentlig
mening hvad hon vanligen kallas: konstituerande. Det verk hon
härvid utförde har, äfven det, kraftigt bidragit till att befästa
frihetens och jämlikhetens grundsatser i det allmänna bildade
föreställningssättet, men det har också tydligast visat hvad som
var hennes förnämsta svaghet: filosofiskt bildade men praktiskt
oerfarna, förstodo hennes medlemmar bättre att uppställa
allmänna grundsatser än att tillämpa dem i verkligheten. Att
författningen skulle bli monarkisk, ansågs såsom ett axiom,
och kronans ärftlighet och konungens okränkbarhet antogos
också utan diskussion (den 15 Sept.). Emellertid hade man
redan förut börjat finna, att det ej var så lätt att förlika
denna styrelseform med de rousseauska dogmerna. Hvad som
först uppenbarade denna motsats var den efter den 28 Aug.
på dagordningen stående frågan, huruvida konuugen skulle
hafva veto med afseende på lagstiftningen. Att tillerkänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
