Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 4. Konungadömets fall (den lagstiftande församlingen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så länge blotta namnet däraf existerade, troddes Frankrikes
intressen stå på spel, och när nu deklarationen i Pillnitz tolkades
såsom ett bevis på att kejsaren hotade revolutionen, öfvergick
misstron och förbittringen mot det österrikiska huset hos
folket nästan till en monomani. Af alla de beskyllningar,
som framstäldes mot Marie-Antoinette, var det ingen som
framkallade ett så bittert hat som den, att hon var
medelpunkten för en »österrikisk komité», hvilken i samråd med
kejsaren stämplade till Frankrikes förderf. Af vigt blef äfven,
att gironden disponerade öfver så stora oratoriska krafter.
Det franska folklynnet är i hög grad mottagligt för ordets
makt, och när en Brissot, en Vergniaud, en Isnard, en
Gensonné m. fl. med hänförande vältalighet vädjade till
revolutionens heliga sak, till den nationella hederskänslan, till de
ärorika minnena från Ludvig XIV:s tid och hatet till detta
Österrike, för hvars skull Frankrike utan nytta fått offra sina
soldater och skatter, upptände de lätt till krigisk hänförelse
ej blott sina egna partivänner utan äfven centern ja t. o. m.
många bland högern.
Af stort inflytande på det sistnämda partiets hållning
blef härvid Lafayette, hvars åsigt för en del af feuillanterne
var ett sannskyldigt orakelspråk, och som efter en kort vistelse
på landet nu med förnyad ifver kastade sig in i det politiska
lifvet. De nya krigsutsigterna väckte till lif hans gamla
förhoppningar att få spela verldsbefriarens roll, och han hyste
fortfarande illusionen, att ett krig skulle stärka
konungamakten. Äfven en annan betydande medlem af den förra
församlingens konstitutionella grupp arbetade, åtminstone i hemlighet,
Brissot i händerna, nämligen Sieyès, som, missnöjd med, att
hans ofelbara teorier ej i allo blifvit genomförda, önskade en
ny omstörtning i förening med en dynastiförändring, och
genom sin skicklighet i intrigen var han en ingalunda föraktlig
bundsförvandt. Triumvirerna och deras anhängare inom
ministären voro däremot afgjorda motståndare mot kriget, hvars
olyckliga inverkan på de inre förhållandena de insågo. Hvad
de nu dagligen fingo bevittna hade emellertid omsider fullt
öppnat deras ögon för konstitutionens brister, och därigenom
hade äfven de börjat föras derhän att liksom drottningen önska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
