Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. I - XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de voro av samma modell och material, stannade han,
tydligen försjunken i betraktelse.
»Vill du gå på, din slyngel», sade den gamle
gentlemannen allvarligt.
Ponnyn stod orörlig.
»Ah, du elaka Whisker!» sade den gamla frun. »Fy
skäm ut dig!»
Ponnyn tycktes bliva rörd av denna vädjan till hans
känslor, ty han började genast trava, och stannade icke
förrän han kom till en dörr, på vilken en mässingsplåt fanns
med orden »Witherden — notarie». Här steg den gamle
gentlemannen av och hjälpte ur den gamla frun samt tog
under vagnssättet fram en bukett, som den gamla frun bar
in i huset med högtidlig uppsyn, och den gamle
gentlemannen — som hade klumpfot — följde tätt efter henne.
Såsom det var lätt att höra på ljudet av deras röster,
gingo de in i rummet åt gatan, vilket tycktes vara ett slags
kontor. Enär dagen var varm och gatan tyst, stodo
fönstren öppna, och det var lätt att genom jalusierna höra allt,
som försiggick där inne.
Först var det ett ofantligt handskakande och skrapande
med fötterna, åtföljt av framlämnandet av blombuketten,
ty en röst, som lyssnaren förmodade tillhöra notarien mr
Witherden, hördes utropa flera gånger: »Åh, härligt! Åh,
vilken doft!» och en näsa, som även förmodades vara
nämnda gentlemans egendom, hördes insupa doften med en
fnysning av ofantligt välbehag.
»Jag har tagit den med mig till dagens ära, sir», sade
den gamla frun.
»Ack ja, en dag, som gör mig heder, min fru», svarade
notarien mr Witherden. »Jag har haft många gentlemän
hos mig, min fru; men så fäst jag än varit vid mången
bland dem, har det dock aldrig bland allesammans funnits
någon, som jag förespått något så lysande som jag gör med
er son.»
»Ack, Herre Gud», sade den gamla frun, »vad ni gör
oss lyckliga, som säger så!»
»Jag säger er, min fru», sade mr Witherden, »vad jag
tänker som hederlig karl, vilket, såsom skalden yttrar, är
Guds ädlaste verk. Jag instämmer med skalden i alla
avseenden, min fru. De skyhöga Alperna å ena sidan eller
en honungsfågel å den andra är ingenting i jämförelse med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
