Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sagt», tillade Brass ännu vänligare och förtroligare än
förut, »lät ni inte förmå er att å mina vägnar antaga honom
till hyresgäst på dessa villkor?»
»Visst inte», svarade Dick.
»Ja då, mr Richard», sade Brass och kastade en stolt
och förebrående blick på honom, »är det min tanke att ni
misstagit er om ert levnadskall och att ni aldrig blir någon
jurist.»
»Nej, inte om ni levde i tusen år», tillade miss Sally.
Och därpå togo sig bror och syster var sin bullersamma
pris snus ur den lilla bleckdosan och föllo i dyster
tankfullhet.
Någonting vidare tilldrog sig icke före mr Swivellers
middagstimme, som var klockan tre och dit det tycktes honom
vara tre veckors tid. Vid första klockslaget försvann den
nye skrivaren. Och vid sista femslaget kom han tillbaka,
och kontoret fick, liksom av en förtrollning, en doft av gin
och vatten.
»Mr Richard», sade Brass, »mannen är ännu icke uppe.
Ingenting kan väcka honom. Vad är att göra.»
»Jag skulle låta honom sova ut.»
»Sova ut!» utropade Brass. »Ja, han har ju sovit nu i
tjugosex timmar. Vi ha flyttat möbler upp över huvudet
på honom, vi ha slagit på förstugudörren, vi ha låtit
tjänstflickan flera gånger falla utför trapporna — men ingenting
kan väcka honom.»
»Vad säger ni om att gå upp på taket genom
brandluckan och krypa ned genom skorstenen?» föreslog Dick.
»Det skulle vara en förträfflig plan», sade Brass, »om
någon ville —» och härvid betraktade han mr Swiveller
mycket skarpt — »ville vara så vänlig att göra det.»
Dick hade gjort förslaget i tanke att detta åliggande
möjligen kunde falla på miss Sallys lott. Som han icke sade
någonting vidare och undvek att förstå vinken, var mr Brass
tvungen att föreslå att de skulle gå en trappa upp
tillsammans och göra en sista ansträngning för att väcka den
sovande genom mindre våldsamma medel, vilka, om de
misslyckades, ovillkorligen måste efterföljas av allvarligare
åtgärder. Mr Swiveller samtyckte, beväpnade sig med sin
stol och den stora linjalen och begav sig med sin
principal till valplatsen, där miss Brass redan ringde med en
klocka av alla krafter, utan att dock åstadkomma den ringaste
verkan på deras hemlighetsfulla hyresgäst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
