Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vol. II - XXXVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt liv i ett slags juridisk barndom. Hon hade såsom ett
spätt, jollrande barn utmärkt sig för en ovanlig förmåga
att härma en exekutionsbetjänts gång och läte, och i denna
roll hade hon lärt sig att klappa sina små lekkamrater på
axeln och föra dem till låtsade bysättningshäkten, allt med
en noggrannhet i efterhärmningen, som var en
överraskning och ett nöje för alla, som blevo vittnen till hennes
framställningar, och som blott överträffades av hennes
utsökta sätt att anställa en utmätning i sitt dockskåp och
uppsätta ett noggrant inventarium över stolar och bord. Dessa
oskyldiga lekar hade naturligtvis varit en tröst och en
glädje på ålderdomen för hennes fader, en i högsta grad
exemplarisk gentleman — han kallades »den gamle räven»
av sina vänner i följd av sin ytterliga slughet —; han
uppmuntrade dem även och hans förnämsta sorg, då han
kände att han närmade sig Houndsditschs kyrkogård, var,
att hans dotter icke kunde få en advokatfullmakt och
skriva in sig som sakförare. Uppfylld av denna innerliga och
rörande sorg hade han högtidligt anförtrott henne åt sin
son Sampson såsom en ovärderlig hjälp, och från den gamle
herrns död till den tid, som vi behandla, hade miss Sally
Brass varit stödet och pelaren för Sampsons affär.
Det är tydligt, att då miss Brass ända från sin barndom
hade ägnat sig åt detta enda studium, hon skulle känna
blott föga av världen annat än i förbindelse med lagen, och
att framsteg i de finare och mildare konster, vari kvinnor
vanligen stå högt, knappast kunde väntas av ett
fruntimmer, begåvat med så upphöjd smak. Miss Sallys talanger
voro allesammans av manlig och strängt juridisk natur.
Hon befann sig, så att säga, i ett slags lagligt
oskyldighetstillstånd.
För denna kvinna framträdde nu mr Swiveller i sin fulla
friskhet såsom någonting nytt, som hon hittills icke drömt
om, någonting som muntrade upp kontoret med
sångstycken och skämt, som gjorde taskspelarekonster med
bläckhorn och oblataskar, och jämnt och ständigt utförde
hundratals andra konststycken med liknande sinnrikhet, ty med
sådana upptåg sökte Richard, under mr Brass’ frånvaro,
minska det ledsamma i sin fångenskap. Dessa sällskapliga
egenskaper, som miss Sally först upptäckte av en
tillfällighet, gjorde så småningom ett sådant intryck på henne, att
hon brukade bedja mr Swiveller vara lika otvungen, som
om hon icke vore inne, vilket mr Swiveller också utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
