Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
menniskan äro gemensamma och särskilda delar, och de
gemeneamma innefatta de särskilda deruti, och båda foga sig
till hvarandra förmedelst ett sådant samband, att det ena hör
till det andra. Detta sker derigenom, att ett gemensamt
omhölje är omkring hvarje lem i kroppen, så att det intränger
i de särskilda delarne deruti, på det att de må utgöra ett uti
hvarje förrättning och nytta; t. ex. hvarje muskels bindehinna
går in uti de särskilda rörelsefibrerna och omkläder dem af
sig sjelf. Likaså gå lefverns, bukspottkörtelns och mjältens
hinnor in uti deras särskilda inre delar, lungans hinna, som
kallas plevra, går in uti sina innerdelar, så ock hjertsäcken
in i alla och hvarje del af hjertat, och i allmänhet står
bukhinnan öfverallt i förbindelse med alla inelfvornas omhöljen;
sammaledes hjernans hinnor. Dessa gå förmedelst trådar,
som de utsända från sig, in uti alla underliggande körtlar,
medelst dessa in uti alla fibrer och genom dem till alla
kroppens delar. Häraf kommer det, att hufvudet styr från
hjernan allt och hvarje enskildt ting, som är det underlagdt.
Detta är anfördt endast af den orsak, att man af de synliga
tingen må kunna bilda sig något begrepp om huru Gud
förnimmer, ser och vet allt, ända till det obetydligaste, som sker
enligt ordningen.
61 Att Gud från det, som hör till ordningen,
förnimmer, vet och ser allt och hvarje ting, ända till det
obetydligaste, som sker emot ordningen, kommer deraf, att Gud icke
håller menniskan i det onda, utan afhåller henne ifrån det
onda, alltså icke leder henne, utan kämpar med henne. Af
detta det ondas och falskas beständiga kämpande,
motsträfvande, motstånd, motstridighet och motverkan emot Hans
goda och sanna, således emot Honom Sjelf, förnimmer Han
både graden och beskaffenheten af det onda och det falska.
Detta följer af Guds allnärvarelse i allt och hvarje enskildt
ting i Hans ordning, och tillika af Hans allvetenhet i allt
och hvarje ting deri; på samma sätt såsom en, hvars öra är
utbildadt i harmoni och samklang, tydligen märker det
oharmoniska och missljudande, huru mycket och hurudant det
skär då det intränger i örat. Likaså känner den, som
befinner sig i ett behagligt tillstånd, genast då något obehagligt
afbryter detsamma. På samma sätt ser ock den, hvars öga
skådar något skönt, noga då något vänskapligt är bredvid,,
hvarför det ock är vanligt, att målare sätta ett fult ansigte
bredvid ett vackert. Sammalunda är med det goda och det
sanna, när det onda och det falska kämpa deremot, att man
tydligen förnimmer det senare från det goda och den sanna;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
