Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM TILLRAKNANDE. 701
Derefter fingo de båda änglarne och äfven jag åstundan
att se dem, som af verldskärlek lefva i visionär lust eller
inbillning att ega allas rikedomar, och vi förnummo, att denna
åstundan ingafs oss för det ändamål, att vi skulle lära känna
sådana begärelser och uppenbara deras beskaffenhet. Deras
hemvist voro under jorden, hvarpå vi stodo, men öfver
helvetet; vi sågo derför på hvarandra och sade: »Låtom oss gå;
och det syntes en öppning och deruti en trappa, på hvilken
vi gingo ned; och det blef sagdt, att vi icke skulle gå till
dem ifrån öster, på det att vi icke skulle komma in uti
deras inbillnings töcken och sålunda förmörkas med hänsyn till
förståndet och då öfven till synen. Och se! der syntes ett
hus, bygdt af rör, således fullt af springor, stående i töcknet,
hvilket som en rök beständigt utträngde genom springorna i
de tre väggarne. Vi gingo in och sågo femtio personer här
och femtio der sittande på bänkar, och som de vände sina
ansigten bort ifrån öster och söder sågo de fram åt vester och
norr. Framför hvar och en var ett bord, och på bordet lågo
fullproppade penningpungar och omkring pungarne en mängd
guldmynt. »Vi frågade nu: »År detta allas rikedomar i
verlden?» De svarade: »Icke allas i verlden men allas i riket».
Deras röst var hväsande, och de syntes hafva runda ansigten,
ekimrande såsom snäckskal, och deras ögons pupiller liksom
blixtrade i grönt fält, hvilket kom af inbillningens ljus. Vi stodo
midt ibland dem och sade: »Tron I att I egen alla
rikedomar i riket?» »Ja», svarade de. Sedan frågade vi:
»Hvilken af eder?» »Hvar och en», svarade de. Vi frågade åter:
s Huru kan det vara hvar och en af eder, ty I ären ju många?»
De svarade: »Hvar och en af oss vet, att allt hvad en
annan har är hans, och ingen får tänka, än mindre säga: »Mitt
är icke ditt», utan han får tänka och säga: »Ditt är mitt».
Penningarne på borden syntes såsom af rent guld äfven för
oss; men då vi insläppte ljus ifrån öster, var det blott små
guldkorn, som de förmedelst sin förenade inbillning hade så
förstorat. De sade, att hvar och en, som går in, skulle föra
med sig något guld, hvilket de skära i bitar och dessa i små
korn, och medelst enhällig inbillning utvidga de dem till
penningar af större form. Då sade vi: »Aren I icke födda
som menniskor med förnuft, och hvarifrån hafven I denna
visionära dårskap?» De svarade: »Vi veta, att det är en torn
inbillning, men emedan det förnöjer vårt sinnes inre, gå vi
in hit och fägna oss likasom af att ega allt, men vi dröja
icke här mer än några timmar, och när de äro förflutna, gå
vi ut. och lika ofta få vi vårt sunda förnuft tillbaka; likväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
