Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enformig uttryckslöshet, som väckte samma intryck som
en mask; det såg ut som om de alla ätit något slags
ört, som tvang hvars och ens hjerna till samma inskränkta,
enformiga tankeverksamhet.
Derondas första tanke, då hans blickar föllo på denna
gasförpestade scen af fånig spelpassion, var den, att de
spanska vallgossarnes hasardspel hade förefallit honom
vida mindre obehagligt; för så vidt kunde Rousseau hafva
rätt i sitt påstående, att konst och vetenskap föga
gagnat menniskoslägtet. Plötsligt fann han likväl, att
situationen började blifva dramatisk. Hans uppmärksamhet
fängslades af en ung dam, som, stående vid bordskanten
icke långt ifrån honom, var den sista, på hvilken hans
blickar fallit. Hon lutade sig ned och talade engelska
med en medelålders dam, som satt och spelade bredvid
henne, men ögonblicket derpå återvände hon till spelet
och visade då till dess fulla längd en behagfull gestalt
och ett ansigte, som man möjligen kunde betrakta utan
beundran, men som man omöjligt kunde gå förbi med
likgiltighet.
Den inre tvedrägt, hon framkallade hos Deronda,
gaf hans ögon ett allt mer forskande uttryck, som allt
mer och mer aflägsnade sig från den glöd af blandade,
obestämda känslor, hvaraf beundran uppkommer. Ett
ögonblick följde de gestaltens, armarnes och händernas
rörelser hos denna gåtfulla sylfid, då hon lutade sig
framåt för att, med minen af en person, som beslutsamt
gjort sitt val, nedlägga sin insats på spelbordet; och
ögonblicket derefter riktades de ånyo på ansigtet, hvilket
nu, utan att röna något intryck af hennes omgifning,
oafbrutet var vändt åt spelet. Sylfiden vann, och medan
hennes smala finger, beklädda med eleganta, ljusgrå
handskar, på hvarandra uppstaplade de mynt, som skjutits
fram till henne, för att åter sätta ut dem på den
vinnande färgen, såg hon sig omkring med en blick, som
var allt för beräknadt kall och likgiltig, för att deri icke
skulle legat något litet af hvad vi kalla tillgjordhet och
som döljer en inre tillfredsställelse.
Men medan hennes ögon sålunda sväfvade omkring,
mötte de Derondas, och hon märkte med obehag, att han,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
