Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.13
hålla dem alla der hemma. Ja, var det icke möjligt till
och med nu ? Hon hade endast några få napoleondorer
qvar i sin börs, men hon hade några smycken, som hon
kunde pantsätta; ett bruk, så vanligt inom den fina säll-
skapsverlden vid tyska badorter, att hon alls icke behöfde
blygas deröfver; och till och med om hon icke fått sin
mors bref, skulle hon sannolikt beslutit sig för att upp-
låna pengar på ett etruskiskt halsband, som hon tillfäl-
ligtvis icke burit sedan sin ankomst; ja, hon kunde hafva
gjort det med den angenäma känslan, att hon förde ett
intensivt lif och undslapp ett evigt enahanda. Om hon
hade tio louisdorer till sitt förfogande och — hvilket icke
var osannolikt — hennes förra lycka återvände, kunde
hon då göra något bättre än ett par dagar fortsätta med
att spela? Om hennes anhöriga ogillade det sätt, hvarpå
hon skaffade sig pengarne, hvilket de utan tvifvel skulle,
så hade hon dock alltid pengarne. Gwendolens fantasi
dröjde vid detta sätt att gå till väga och utmålade för
sig de angenäma följderna, men icke med orubblig till-
försigt och tilltagande visshet, som hon skulle hafva gjort,
om hon varit angripen af spelraseriet. Hon hade gått
till rulettbordet, icke drifven af någon passion, utan för
att söka en sådan; hennes själ var ännu nog sund, för
att kunna taga i betraktande de olika möjligheterna, och
medan utsigten att vinna lockade henne, påtvingade sig
henne med omvexlande styrka utsigten att förlora och
frammanade en syn, för hvilken hennes stolthet skygt
ryggade tillbaka. Hon hade nämligen föresatt sig att
icke för Langens berätta, att en olycka drabbat hennes
familj, eller att på något vis taga deras medlidande i an-
språk ; och om hon skulle nödgas pantsätta så många afsina
smycken, att det komme att väcka deras uppmärksamhet,
skulle de blanda sig i saken och göra henne frågor och
föreställningar. Det förfarande, hvarigenom hon minst
äfventyrade att ådraga sig en olidlig förtret, var att ti-
digt på morgonen upplåna pengar på sitt halsband, säga
åt Langens, att hennes mor, utan att angifva något skäl,
bedt henne att genast resa hem, och sedan på aftonen
med bantåget begifva sig till Bruxelles. Hon hade ingen
tjenstflicka med sig, och Langens skulle kanske göra in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
