Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
vändningar mot att hon reste allena, men hennes heslut
var orubbligt.
I stället för att gå till sängs, tände hon så många
ljus som möjligt och begynte ifrigt att packa, fastän hon
under hela tiden förföljdes af tanken på de scener, som
kunde ega rum följande dagen — å ena sidan de trött-
samma förklaringarna och afskeden och den brådskande
återfärden till ett förändradt hem, å den andra alterna-
tivet att qvarstanna en dag till och åter stå vid rulett-
bordet. Men i denna sistnämda scen såg hon alltid ånyo
framför sig denne Deronda,’ som med retsam ironi be-
traktade henne och — dessa två minnen återupplifvades
oundvikligen på samma gång — åter igen såg henne
svikas af lyckan.
Denna besvärliga bild bidrog säkerligen att stadga
hennes beslut att ögonblickligen afresa och att förmå
henne fortsätta med inpackningen, tills hon hunnit så långt
dermed, att det skulle falla sig olägligt för henne, om
hon förändrade tankar. Klockan hade slagit tolf, då hon
kom in i sitt rum, och vid den tid, då hon förvissade sig
om, att hon blott behållit framme, hvad som var ound-
gängligt nödvändigt, smög sig ett matt skimmer af dag-
gryningen genom de hvita gardinerna och dämpade skenet
af hennes stearinljus. Hvad tjenade det till att gå till
sängs? Hennes kalla bad var en tillräcklig förfriskning,
och hon såg, att en svag anstrykning af trötthet omkring
hennes ögon blott tjenade till att gifva henne ett intres-
santare utseende. Före klockan sex var hon fullständigt
klädd i sin gråa resdrägt, ja, hade till och med på sig
sin filthatt, ty hon ämnade gå ut, så snart hön trodde
sig kunna räkna på att få se andra damer på väg till
källorna. Och som hon händelsevis satt med sidan vänd
åt den långa, smala spegeln mellan de båda fönstren,
vände hon sig om för att betrakta sig sjelf, hvarvid hon
lutade armbågen mot stolsryggen i en ställning, som en
målare kunde hafva valt, i fall han velat måla hennes por-
trätt. Man kan mycket väl hafva en stark egenkärlek
utan minsta sjelfbelåtenhet, ja, dermed kan ganska väl
ett missnöje vara förenadt, hvilket är så mycket djupare,
som våra sjelfviska känslor till sitt innersta väsen bestå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
