Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
»Hvilket sällsamt,’ underligt, pittoreskt rum!» fort-
for hon, i det hon såg sig omkring. — Jag tycker om
dessa gamla, broderade stolar, och guirlanderna på pane-
lerna, och taflorna, som kunna vara hvad som helst.
Den der ena med refbenen — ingenting annat än refben
och mörker — den måste bestämdt vara spansk,, mamma.»
»O, Gwendolen!» utropade den lilla Isabella i en för-
vånad ton, i det hon uppslog ett stycke af panelniögen,
som med gångjern fasthängde vid väggen på andra sidan
af rummet.
Alla samman med Gwendolen i spetsen skyndade
dit för att se på det. Bakom panelen syntes en tafla,
föreställande det uppåtvända ansigtet af ett lik, från hvil-
ket en mörk skepnad tycktes, fly med utsträckta armar.
»Så ohyggligt!» sade mrs Davilow med ett uttryck af
vedervilja, men Gwendolen ryste och förblef tyst, och
Isabella, ett fult och ofta näsvist barn med ett retsamt
godt minne sade:
»Du lär aldrig våga att vara ensam i det här rummet,
Gwendolen.»
»Hur understår du dig att öppna något, som skall
vara stängdt, du otäcka lilla varelse!» sade Gwendolen i
sin mest vredgade . ton. Derpå ryckte hon paneldörren
ur händerna på förbryterskan, stängde den skyndsamt och
sade: »här är ett lås — hvar är nyckeln? Laga att man
finner nyckeln, eller låt göra en, och låt ingen öppna
dörren igen, eller — hvilket kanske är bäst :— låt mig
få nyckeln.»
Efter denna till en och hvar i allmänhet gifna be-
fallning vände sig Gwendolen om till modern med ett
ansigte, som nu, i motsats mot den kalla rysning, som
nyss genomilat henne, var blossande rödt, och sade: »låt
oss gå upp på vårt rum, mamma!»
Vid närmare eftersökande fann hushållerskan nyckeln
i draglådan af ett skåp bredvid paneldörren och räckte
den genast åt kammarjungfrun Bugle, i det hon spefullt
bad henne att lemna den åt hennes kunglig höghet.
»Jag vet inte, hvad ni menar, mrs Startin», sade
Bugle, som varit sysselsatt i öfre våningen under upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
