Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
21
tycktes krya upp sig, och begynte taga af sig kläderna,
»Det är alltid nog för mig, när jag ser dig lycklig.»
»Men du borde vara lycklig sjelf», sade Gwendolen
i en ännu något missbelåten ton, fastän hon dock gick
och hjelpte sin mor, klappade och smekte henne. »Kunna
inga menniskor vara lyckliga, utom när de äro helt unga?
Du har stundom väckt den känslan hos mig, som om
ingenting vore till minsta nytta. Då flickorna voro så
bråkiga och Jocosa var så grufligt otymplig och ful och
allt hos oss var stäldt på förknappning och du var så
nedslagen — hvartill tjenade då min tillvaro? Men nu
kunde du vara lycklig.»
»Det skall jag också vara, min vän», sade mrs Da-
vilow, i det hon strök den kind, som böjde sig ned till
henne.
»Ja,, men på allvar. Du skall inte bara låtsa, som
om du voro det», sade Gwendolen med orubblig ihärdig-
het. »Se, hvilken hand och arm! — Mycket, vackrare
än mina. Hvar och en kan se, att du i alla afseenden
varit vida vackrare.»
»Nej, visst inte barn. Jag har alltid varit mer
tungrodd. Jäg.har inte sett hälften så bra ut som du.»
»Ja, men hvad tjenar det till, att jag ser bra ut,
när det måste sluta dermed, att jag blir nedslagen och
inte bryr mig om något? Är detta alltid följden af att
man gifter sig?»
»Nej, mitt barn, visst inte. Det äkta ståndet är
det enda, som kan göra en qvinna lycklig, hvilket jag
hoppas du skall bevisa.»
»Jag tänker inte fördraga det, om det inte är ett
lyckligt tillstånd. Jag har föresatt mig att vara lycklig
— åtminstone vill jag inte, som många andra, fuska
bort mitt lif utan att blifva eller göra något märkligt.
Jag har beslutit att inte låta andra inblanda sig i mina
angelägenheter, såsom de gjort. — Här har du litet
varmt vatten, mamma»; med dessa ord slutade Gwendo-
len, i det hon tog af sig klädningen och sedan väntade
på, att modern skulle lägga upp hennes hår.
Det uppstod ett par minuters tystnad: derpå sade
mrs Davilow, medan hon flätade sin dotters hår: »jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
