Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
42
Man bör erinra sig, att ingen någonsin bestridt hennes i
förmåga eller hennes allmänna öfverlägsenhet. Liksom
vid ankomsten till Offendene, så hade den första tanken
hos dem, som omgåfvo henne, alltid varit: hvad skall
Gwendolen säga derom? Om betjenten trampade för |
tungt med sina knarrande stöflar, eller om tvätten icke !
var nog omsorgsfullt skött, sade kammarjungfrun: »det
här lär miss Harleth aldrig nöja sig med.» — Om ka-
minen i sängkammaren rökte, ursäktade sig mrs Davilow
derför hos Gwendolen, ehuru hennes egna svaga ögon
värst ledo af denna olägenhet. Om, på den tiden de
voro på resor, hon icke infann sig vid frukostbordet,
förrän alla öfriga slutat, var det enda man bekymrade
sig om, huru man skulle hålla hennes kaffe och rostade
bröd så hett oeh så väl brynt som möjligt, och när hon
inträdde med sitt nyss kammade, ljusbruna hår böljande
ned för ryggen, för att hennes mor skulle fästa upp
det, medan hennes stora, bruna ögon framglänste under
de långa ögonfransarna liksom en af hafsvågorna öfver-
slcöljd onyx, var det alltid hon, hvars tålamod sattes på
prof, hon, som måste bedja, att Alice, hvilkcn satt och
väntade på henne, icke skulle skjuta upp axlarne på ett
så ohyggligt sätt, och att Isabella skulle gå till miss
Merry, i stället för att komma och besvära henne med
en mängd frågor. •’
Hon var alltid den landsflyktiga prinsessan, som
till och med under tider af allmän hungersnöd måste
hafva sitt franska frukostbröd bakadt af det finaste flor-
siktade mjöl, och under ett allmänt uppbrott kunde hon
alltid vara säker på, att hennes silfvergaffel vid pack-
ningen afskildes från de öfriga sakerna. Huru kunde detta
förklaras? Skälet kan synas påtagligt: det låg i. hennes
skönhet, i någonting ovanligt hos henne, en fasthet i
viljan, som gaf sig till känna i hennes, behagfulla rörel-
ser och det klara, bestämda tonfallet af hennes röst, så
att, om hon inträdde i rummet en regnig dag, då alla
andra voro slappa och likgiltiga för allt som omgaf dem,
det med ens tycktes komma ett nytt lif i dem och de
vinnläde sig om att iakttaga de yttre formerna; ja, till
■ ■ • . |’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
