Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
honom som en borgen för hennes, efter som denna kär-
lek - var en oblandad känsla af välbehag, så att han lika
litet kunde drömma om, att hon skulle kunna vålla ho-
nom någon smärta, som en egyptier kunnat drömma om
snö. Hon sjöng och spelade för honom, så ofta han be-
hagade, var alltid glad att hafva honom med sig, när
hon red ut, fastän det var ena löjliga hästkrakar han
fick till låns, var färdig att deltaga i alla hans skämt och
tycktes uppskatta Anna, såsom hon förtjente.
Det tycktes icke fattas något tecken till ömsesidig
sympati. Att Gwcndolen, derför att hon var den ståt-
ligaste qvinna i verlden, troligen skulle komma att göra
ett stort parti, hade icke fallit honom in. Han var icke
inbilsk, åtminstone icke mer än som fordras för att gifva
en lefvande personlighet sammanhållning och fasthet; sa-
ken var blott den, att han i sin kärleks unga fröjd
tog Gwendolens fnllkomlighet såsom en del af det goda,
som måste tillfalla honom här i lifvet och utan hvilkén
det ej lönade mödan att lefva; ty han var en lycklig,
sangvinisk natur.
En händelse, som föreföll under loppet af deras dra-
matiska försök, väckte hos Rex det intryck, att hon må-
ste vara ovanligt ömtålig och finkänslig. Den visade en
sida af hennes natur, som ingen skulle kunnat föreställa
sig, den der, liksom han, endast sett hennes vanliga oför-
skräckthet i alla kroppsöfningar och hennes käcka, mun-
tra sätt att uppträda i sällskapslifvet.
Efter en hel mängd repetitioner beslöts det, att ett
utvaldt sällskap skulle inbjudas till Offendene för att be-
vista de föreställningar, som egde rum på ett sätt, hvil-
ket de spelande funno utomordentligt tillfredsställande.
Anna hade väckt en angenäm öfverraskning; ingenting
kunde vara täckare än det sätt, hvarpå hon spelade sina
små roller, man skulle till och med kunnat misstänka
henne för att under sitt godmodigt anspråkslösa väsen
dölja en ganska fin iakttagelseförmåga. Mr Middleton
motsvarade fullkomligt de förhoppningar, man satt till
honom, enär han icke gjorde något försök att vara ko-
misk. Hvad som hufvudsakligen vållat tvekan och upp-
skof, hade varit Gwendolens önskan att uppträda i gre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
