Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du niåste gripa dig an med något slags arbete och slå don
der saken ur hågen. Alla möjliga skäl tala emot en så-
dan förlofning. Att förlofva sig vid din ålder skulle vara
förhastadt och oförsvarligt, och dessutom äro äktenskap
mellan kusiner icke synnerligen önskvärda. Sök att finna
dig i den öfvergående smärtan af en sviken förhoppning.
Lifvet är fullt af sådana. Det är en bitter erfarenhet,
som vi alla nödgas göra, och detta är en mild begynnelse
för dig.»
»Nej, inte mild. Jag kan ej uthärda det. Jag kom-
mer inte mer att duga till något. Jag skulle kunna trotsa
allt i vorlden, om hon och jag vore ense om saken. Jag-
skulle kunna uträtta hvad som helst då», sade Rex häf-
tigt. »Men det tjenar till ingenting att förespegla dig,
att jag skall lyda dig. Jag kan det inte. Om jag sade,
att jag skulle det, så komme jag otvifvelaktigt att bryta
mitt löfte. Jag skulle dock återse Gwendolen.»
»Godt, men vänta åtminstone tills i morgon bittida,
på det vi må kunna talas vid om saken en gång till; vill
du lofva mig det?» sade mr Gascoigne lugnt, och Rex
sade icke nej, kunde icke säga nej.
Prosten omtalade icke ens för sin hustru, att han
hade något annat skäl att begifva sig till Offendene än
sin önskan att förvissa sig om, att. Gwendolen kommit
lyckligt och väl hem. Han fann henne icke blott oskadd,
utan i den mest triumferande sinnesstämning. Mr Qual-
lon, som vunnit räfsvansen, hade åt henne öfverlemnat
denna trofé, och hon hade fastsatt den på sadeln fram-
för sig och sålunda hemfört den; ja, och hvad än mer
var, lord Brackenshaw hade följt henne hem och sagt
henne alla möjliga artigheter öfver hennes djerfva sätt att
rida. Allt detta berättades genast för onkeln, på det han
skulle se, hur rätt hon gjort i att handla mot hans råd,
och den försigtige prosten kände sig litet förlägen, ty i detta
ögonblick hade han det synnerligen klart för sig, att det
var af största vigt för hans niéee att stå väl hos Brackens-
liaws, och deras åsigt-om hennes deltagande i jagten be-
mötte det väsentligaste af den invändning, han haft att göra
deremot. Han var likväl icke nödsakad att genast svara, ty
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
