Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
lilla liexa — som likväl var litet mor elak än som just
var önskvärdt.
»Hur kan du skratta åt brutna ben, barn?» sade
mrs Davilow, ännu allt jemt plågad af ångest. »Jag-
önskar, jag aldrig tillåtit dig att få en häst. Nu ser ni,
att vi hade orätt», tilläde hon, i det hon med en all-
varlig niek såg på mr Gascoigne — »åtminstone hade jag
det, då jag uppmuntrade henne till att anhålla derom.»
»Ja, allvarsamt sagdt, Gwendolen», sade mr Gas-
eoigne i den sansade tonen af en man, som ger ett för-
ståndigt råd åt någon, hvilken gäller för att vara fullkom-
ligt förståndig, »jag tillstyrker dig på det högsta —
jag ber dig till och med derom som om en tjenst — att
icke upprepa denna dags äfvcntyr. Lord Brackenshaw
är mycket välvillig, men jag är säker på, att han skulle
gifva mig rätt i hvad jag säger. Om man talade om dig
såsom den unga damen, som följer med på jagt för att
dana ett undantag från regeln, skulle detta ha till följd,
att du komme att omtalas i en ton, som säkert icke skulle
behaga dig. Du kan lita på, att hans herrlighet inte
skulle tycka om, att lady Beatrice eller lady Maria ja-
gade här i trakten, i fall de vore vid den åldern, att de
kunde det. När du blir gift, så är det eu helt annan
sak; du kan då göra allt hvad din man gillar. Men om
du har lust till att jaga, så måste du gifta dig med en
man, som har råd att hålla hästar.»
»Jag vet inte, hvarför jag skulle göra något så fas-
ligt som att gifta mig, utan att kunna göra räkning på
detta», sade Gwendolen i en vresig ton. Onkelns ord
hade förargat henne, oeh hon kunde icke visa det tydli-
gare, men hon insåg, att hon lätt kunde komma att förgå
sig, och sedan hon med en likgiltig min gått öfver till
andra ändan af rummet, afiägsnade hon sig.
»Så talar hon alltid om giftermål», sade mrs Davi-
low; »men det blir väl annorlunda, när den rätte kommer.»
»Hennes hjerta har således aldrig, så vidt ni vet,
känt den ringaste böjelse för någon?» sporde mr Gas-
eoigne.
Mrs Davilow skakade helt tyst på hufvudet. »För
inte längre sedan än i går afton sade hon åt mig: »mamma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
