- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Första delen /
116

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116
förargade på Arrowpoints för den brist på takt de visat
genom att på detta sätt göra bruk af ett inträdeskort.
»livad dessa konstnärer dock i allmänhet äro för
ena fogelskrämmor», sade unge Clintook till Gwendolen.
»Se bara, hvilken figur han gör, när han med handen
på hjertat bugar sig för lady Brackenshaw och mrs
Arrowpoints plym hänger ända ned på hans skuldra.»
»Ni är en profan menniska», sade Gwendolen. »Ni
är blind för snillets majestät. Herr Klesmer inger mig
den djupaste vördnad; jag känner mig förkrossad i hans
närvaro; allt mitt mod dunstar bort.»
»Ni förstår således hans musik?
»Nej, det gör jag inte», svarade Gwendolen små-
skrattande, »det är han som förstår min och finner den
eländig.» Hon hade haft lättare att skämta öfver Kles-
mers omdöme om hennes sång, alltsedan han känt sig
gripen af hennes plastik
»Den är troligtvis icke beräknad för framtidens öron.
Det gläder mig; den ljuder behagligt i mina.»
»Åh, ni är alltför artig. Men så utmärkt bra miss
Arrowpoint ser ut i dag! Hon borde låta måla sig i den
der guldgula klädningen.»
»Alltför prålig; tycker ni inte det?»
»Kanske det; kanske litet för symbolisk — påminner
väl mycket om en personifikation af rikedomen i en alle-
gorisk tafla.»
Detta yttrande af Gwendolen lät litet elakt, men
det var i sjelfva verket endast ett utbrott af skämsamt
lynne. Hon önskade hvarken miss Arrowpoint eller någon
annan borta från platsen, ty hon trodde på sin lycka
ännu mer än på sin skicklighet. Tron på båda blef
naturligtvis starkare, ju längre skjutningen pågick, ty vid
markeringen såg det ut, som om hon skulle komma att
göra de flesta träffarne — en framgång, som alla förvå-
nade sig öfver hos en ny medlem — och för ett tempe-
rament sådant som Gwendolens var don ena framgången
en borgen för den andra. Hon liksom sväfvade i luften,
och allt som var angenämt förekom henne också möjligt.
Ögonblicket var nog för henne, och hon behöfde icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 13:11:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/1/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free