Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
täcktsresa», sade Gwendolen. Hon var då ganska glad,
men dock rädd.
Stigen var för smal, för att han skulle kunnat bjuda
henne armen, och de gingo .helt tyst uppför den Då de
befunno sig på den lilla jemna afsatsen på toppen sade
Grandcourt:
»Här är ingenting att se; det lönar inte mödan att
klättra hit upp.»
Hur kom det sig, att Gwendolen icke skrattade? Hon
var alldeles moltyst, medan hon stod der som en bildstod,
höll upp vecken på sin långa ridklädning och hårdare om-
fattade skaftet på sin piska, hvilken hon mekaniskt ryckt
till sig på samma gång som hatten, då de gingo ut.
»Hvad för ställen tycker ni egentligen om?» frågade
Grandcourt.
»Åtskilliga ställen kunna vara behagliga nog i sitt
slag. På det hela tror jag, att jag föredrar ställen med
ett fritt och gladt läge. Jag tycker inte om det, som är
dystert.»
»Der hemma hos er i Offendene är det för dystert.»
»Ja, der är bra mörkt.»
»Ni kommer inte att stanna länge der, hoppas jag.»
»Jo, det tror jag dock. Mamma vill gerna vistas i
sin systers närhet.»
En kort tystnad inträdde.
»Man kan dock inte antaga, att ni alltid kommer att
bo der, om ock mrs Davilow kommer att göra det.»
»Jag vet inte det. Vi qvinnor kunna icke draga ut
på äfventyr — söka att upptäcka nordvest-passagen eller
Nilens källor, eller jaga tigrar i orienten. Vi måste stanna,
der vi vuxit upp eller der trädgårdsmästarne finna för
godt att omplantera oss. Vi odlas liksom blommor föl
att se bra ut, vi kunna ock ha tråkigt utan att klaga.
Det är min bestämda öfvertygelse, att plantorna, ofta ha
tråkigt, och det är derför, som några af dem blifvit gif-
tiga, Hvad menar ni?» Gwendolen hade något nervöst
skyndat framåt ett stycke och med ridpiskan snärtat till
rliododendronbusken framför henne.
»Jag är helt och hållet af er tanke. De flesta ting
äro tråkiga», sade Grandcourt, hvars tankar blifvit ledda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
