Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
kyrkliga intressen. Sådana offentliga personer äro vis-
serligen ofta af samma beskaffenhet som dessa jättar, hvilka
en kommun i forna dagar ofta satte sin stolthet i och
fann sig betryggad af att ega, ehuru dessa högborna per-
ligheter i det enskilda lifvet ofta torde varit obehagliga
och besvärliga nog. Men om den blifvande äkta mannen
var mr G-ascoigne benägen att tro det bästa. Sqvaller
är ett slags rök, som kommer från de personers smut-
siga tobakspipor, hvilka kringsprida det: det bevisar in-
genting annat än den rökandes dåliga smak. Men till
och med om Grandcourt verkligen gjort djupare och
olyckligare rön i dårskapsväg än i allmänhet unga män
med lysande utsigter, var han nu vid den ålder, att han
kunde antagas hafva upphört dermed. Alla räkenskaper
kunna på ett tillfredsställande sätt uppgöras, om man
blott icke ruinerat sig, och förlusterna kunna anses så-
som en säkerhet för att några vidare förvillelser icke äro att
befara i framtiden. Detta var den praktiska klokhetens
betraktelsesätt; ville man åter se saken ur högre syn-
punkter, så hade ju ångern ett S3rnnerligen stort moraliskt
och religiöst värde. Det var all möjlig anledning att
tro, att en förståndig qvinna skulle kunna blifva lycklig
med Grandcourt.
Det var ingen öfverraskning för Gwendolen, att, då
hon kom ned för att dricka té, få höra, att hennes on-
kel önskade tala med henne i matsalen. Han lade bort
tidningen, då hon inträdde, och helsade på henne med sin
vanliga vänlighet. Han hade alltid, såsom hans hustru
plägade säga, »gjort stor affär» af Gwendolen, och hennes
betydelse hade på senare tiden stigit. »Mitt barn», sade
han på sitt faderliga sätt, i det han tog henne i handen
och sköt fram en stol till henne, »jag vill tala med dig
om ett ämne, som är af yttersta vigt för ditt framtida
väl. Du kan väl förstå, hvad jag menar. Men jag vill
tala fullkomligt öppet med dig; i sådana saker anser jag
mig förpligtad att handla såsom din far. Du har väl
ingenting deremot?»
»Nej, visst inte, onkel. Ni har alltid varit mycket
god mot mig», sade Gwendolen öppenhjertigt. Denna
afton var hon villig att, om sig göra lät, något litet låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
