Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»■Finner du honoru pä något vis obehaglig?» frå-
gade han.
•>Nej.»
»Har du hört uägofc om honom, som gjort ett obe-
hagligt intryck pä dig?» Prosten ansåg det för omöjligt,
att G-wendoleu hört samma sqvallerhistorier som han: men
i hvad fall som helst beslöt han att lära henne uppfatta
allt ur den rätta synpunkten.
»Jag har inte hört något annat om honom, än,att
han är ett förmånligt parti, och det har. gjort ett ange-
nämt intryck på mig», sade (xwendolen litet trotsigt.
»Då, min kära (xwendolen, har jag ingenting vidare
att säga dig än det, att du har din lycka i dina egna
händer, en lycka, som sällan erbjuder sig för en ung
flicka i dina omständigheter —- kortligen, en lycka sä
stor, att några personliga känslor dervid knappast kunna
komma i betraktande och att det nästan blir en pligt
för dig att antaga, hvad som erbjudes dig. Om. försynen
erbjuder dig makt och cn hög samhällsställning — i syn-
nerhet då vid dessa förmåner inga vilkor äro fästa, som
du skulle kunna finna motbjudande — är det pligtens
bud du har att följa och någon nyck får icke ingå i ditt
handlingssätt. Ingen karl tycker om, att man gycklar
med hans känslor; det kan väl hända, att han inte så
der genast med ens låter tillbakavisa sig i sådana fall
beror allt pä den personliga stämningen för ögonblicket;
men man får akta sig för att inte drifva gycklet för
längt. Jag vill för öfrigt göra dig uppmärksam på, att
om mr Grandcourt fuuue sig föranlåten att draga sig
tillbaka, utan att hafva friat till dig, utan att du kun-
nat. eller ens haft för afsigt att afslå ett anbud af
honom, skulle din ställning blifva ytterst förödmjukande
och pinsam. Jag för min del skulle pä det högsta ogilla
ett. sådant handlingssätt och anse dig såsom ett offer för
dm egen dårskap och ditt eget koketteri »
(xwendolen blef likblek, då hon lyssnade till detta
formaningstal. De tankar, det väckte, hade styrkan af
förnimmelser. Hennes stridslystnad kunde icke hjelpa
henne i detta fall, emedan morbrodern icke sökte öfver-
a henn° tl]1 nägot> »OM bon icke ville; den rädsla han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
