Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
189
väggar. Och dock var han vackrare än någon af dem,
och då han var tretton år gammal, hade han kunnat
tjena till modell för hvilken målare som helst, som velat
framställa den mest minnesvärde bland alla gossar. Man
kunde icke uppmärksamt betrakta honom utan att känna
sig öfvertygad om, att ädla ting doek uträttats af mensk-
liga varelser i hänsvunna tider oeh att ännu ädlare ting
skola varda uträttade af dem i kommande tider. De
skönaste barnaansigten hafva denna förädlande förmåga
oeh komma oss att rysa öfver all den råhet och grymma
sorg, som fins i verlden, samt att frukta, att de skola
träda fram till denna sköna bild och fläcka den.
Men i detta ögonblick, medan Daniel Deronda satt
på gräset bland rosenbladen, gjorde han för första gången
bekantskap med dessa sorger. En ny föreställning hade
vaknat i hans själ och begynte att förändra hans känslors
vanliga natur, alldeles såsom stämningen hos lyckliga,
sorglösa resande förändras, då himlen plötsligt får ett
hotande utseende. Han satt alldeles stilla, med ryggen
allt jemt vänd till sin informator, medan hans ansigte
uttryckte en snabbt skiftande sinnesrörelse. Den djupa
rodnad, som blossat upp på hans kinder, då han först
for upp, försvann så småningom; men hans ansigtsdrag
bibehöllo detta obeskrifliga uttryck af tillbakaträngd själs-
verksamhet, som ofta åtföljer en ny, inre öfverblick öfver
sakförhållanden, med hvilka man gjort sig förtrolig. Han
hade icke lefvat tillsammans med andra gossar, och i
hans själ fans samma blandning af barnslig okunnighet
och öfverraskande kunskap, som man ofta påträffar hos
begåfvade flickor. Som han läst Shakespeare och en hel
liop historier, skulle han med ett boklärdt barns klokhet
kunnat tala om barn, som varit födda utom äktenskapet
och derför ansetts olyckliga, i det de under ogynnsamma
förhållanden måst vara ett slags hjeltar, så vida de skulle
arbeta sig upp till samma ståndpunkt som deras äkta
födda bröder. Men han hade aldrig satt detta vetande i
något slags förbindelse med sin egen lott, som varit allt
för lycklig och angenäm, för att det någonsin skulle
fallit honom in att tänka derpå — förr än i detta ögon-
blick, då plötsligt, liksom genom ett trollslag, den aning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
