Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle finna sig föranläten att tala först. Slutligen sade
lion:
»Jag tycker om att höra ljuden af årslagen.»
»Det gör jag också.»
»Om ni inte kommit, skulle jag nu vara död.»
»Jag kan inte uthärda att höra er tala derom. Jag
hoppas ni aldrig skall beklaga, att jag kom.»
»Jag .kan inte inse, hur jag skall kunna glädja mig
åt lifvet. Il maggior dolore och la miseria ha varat längre
än il tempo felice. — Hon tystnade och fortfor derefter
drömmande: »dolore — miseria — det förefaller mig som
om dessa ord vore lefvande.»
Deronda var stum; att göra henne några frågor
tycktes vara en otillbörlig frihet; han skydde för att
synas göra anspråk på en sådan myndighet som tillkommer
en välgörare, och han ville icke behandla henne med
mindre vördnad, derför att hon var olycklig och stadd i
nöd. Hon fortfor i en eftersinnande ton:
»Jag trodde inte, att det var någon synd. Död
och lif äro ett inför den Evige. Jag vet, att våra fäder
dödade sina barn för att bevara deras själs renhet. Det
var min mening att göra på samma sätt. Men nu är
det mig ålagdt att lefva. Jag kan blott inte inse, hur
jag skall kunna lefva.»
»Ni skall finna vänner. Jag skall finna sådana
åt er.»
Hon skakade på hufvudet och sade sorgset:
»Min mor och min bror, dem kan jag inte finna.»
»Ni är ju engelska? Ni måste vara det, efter som
ni talar engelska så rent.»
Hon svarade icke strax, utan blickade åter på De-
ronda, ansträngande ögonen för att se honom i den
dunkla belysningen. Dittills hade hon blott stirrat på
årorna. Det förekom henne, som om hon endast varit
till hälften vaken, och hon undrade på, hvilken del af
hennes intryck var dröm och hvilken var verklighet.
Sorg och ensamhet hade förslöat hennes uppfattning af
verkligheten, och förmågan att skilja mellan det yttre
och det inre svek henne beständigt.
»Ni vill veta, om jag är en engelska?» sade hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
