- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Första delen /
220

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220
skaffa sig en tryggad bergning — ty vann konstkärleken
bos bonom öfverhanden, skulle han förr eller senare nöd-
gas afstå från sitt stipendium. De kunde nu allesamman
skratta åt hans karrikatyrer a la Gma/rni och finna det
mycket naturligt, att han följde en medfödd böjelse, för
hvilken hvart hinder var undanröjdt genom deras oegen-
nyttiga och sjelfständiga handlingssätt. De voro fullt be-
låtna med att lefva såsom de varit vana vid, och det var
en verklig fest för dem, att, när Hans kom hem på ett
besök, följa med honom på operan, der de nöjde sig med
en plats på tredje eller fjerde raden.
Den som sett den grupp, de bildade denna afton,
skulle knappast kunnat önska att de förändrat sitt lef-
nadssätt. De voro alla lika små och stodo således i ett
passande förhållande till sina miniatyr-rum. Mrs Meyrick
läste högt ur en fransk bok; det var en liflig liten qvinna,
till hälften franska, till hälften skotska, med ett särdeles
angenämt och tydligt föredrag, som gjorde det lätt för
åhörarne att fatta hvad hon läste. Ehuru hon ännu icke
var femtio år, var hennes krusiga hår, som var doldt un-
der ett slags spetsmössa, sådan som qväkerskorna begagna,
mycket grått, men hennes ögonbryn voro bruna liksom
ögonen under dem; hennes svarta klädning, som med sin
rad knappar frammanför och ända ned till fotterna, nästan
liknande en prestrock, passade utmärkt till en liten täck,
knappast fem fot hög gestalt. Döttrarna voro alldeles lika
modern, på den omständighet när, att Mab hade Hans’
ljusa hår och hy, hans utskjutande oregelbundna panna
och andra egenheter, som påminde om honom. Allt hos
dem var kompakt, från de fasta hårflätorna, som voro
strukna bakåt a la Chinoise, till deras gråa kjolar, som
stodo i puritansk strid med modet, hvilket vid denna tid
kräfde, att fyra qvinliga omkretsar skulle fylla hela tom-
rummet i främre kammaren. Hade de varit vaxfigurer,
skulle de alla fyra beqvämligen hafva kunnat nedpackas i
en modedams reskoffert. Det enda stora i sitt slag, som
fans i rummet, var den persiska katten Hafiz, som mak-
ligt låg utsträckt på den bruna läderkarmen af en stor
länstol och då och då öppnade sina stora ögon för att se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 13:11:39 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/1/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free