Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
andra kunde väcka det intresse för henne, han sjelf hyste,
desto bättre skulle han uppfylla sina pligter mot henne.
Han hade ingen rätt att helt och hållet sörja för henne,
om han ock möjligen kunde göra det; just den omstän-
dighet, att hon gjort ett så. djupt intryck på honom,
kom honom att önska, att hon måtte känna sig helt och
hållet oberoende af honom, och dunkla framtidssyner,
hvilka han bemödade sig att förjaga såsom fantastiska,
väckte hos honom en ifver —• starkare än något skäl
han kunde angifva för den samma — att man genast
skulle få veta, huru hans förhållande till Mirah uppstått.
Han hade lärt sig att hata den hemlighet, som iakttogs
rörande hans lifs vigtigaste band och förpligtelser — att
hata den så mycket mer, som finkänslighetens och grann-
lagenhetens stränga fordringar hindrade honom från att
söka afslöja den. Deronda hade lofvat sig sjelf, att, ef-
tersom de sanningar, som bringa vanära öfver menniskor,
icke alltid äro dessas eget verk, sanningen aldrig genom
hans förvållande skulle hringa vanära öfver någon annan.
Ett ögonblick beslöt han att följande morgon vid
frukosten berätta sir Hugo och lady Mallinger hela äfven-
tyret, men möjligheten att något alldeles nytt kunde
komma i dagen vid hans nästa hesök hos mrs Meyrick
afhöll honom från att följa denna ingifvelse; han gick
slutligen til! sängs med föresats att vänta, tills han aflagt
detta besök.
TJUGONDE KAPITLET.
Mirah sade, att hon sofvit godt denna natt, och då
hon kom ner i Mahs svarta klädning, och hennes hår
ringlade sig i små lockar, medan det småningom torkade
efter en ymnig öfversköljning, såg det ut, som om hon
begynt att känna sig tröstad efter sin långvariga sorg
och den väntan, som blekt hennes kinder och dragit blåa
ringar under hennes ögon. Det var Mab, som kom med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
