- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Första delen /
233

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

233
ansigte, som om hon sett en ljuf syn, medan hon blic-
kade ut till floden.
»Er far var väl doek inte stygg mot er?» sade mrs
Meyrick efter en minuts uppehåll för att väcka henne
ur hennes drömmar.
»Nej, han kelade med mig och vinnläde sig om, att
jag skulle lära något. Han var skådespelare, och jag fick
sedermera veta, att när man hemma talade om det der
»Coburg», han skulle begifva sig till, så menades dermed
en teater i London. Men han hade mer att göra med
teatern, än blott och bart att uppträda der som skåde-
spelare. Han hade icke alltid varit skådespelare; han
hade varit lärare och kunde många språk. Jag tror inte
han spelade så synnerligen väl, men han var också direk-
tör och skref och öfversatte teaterpjeser. Ett italienskt
fruntimmer, en sångerska, bodde länge hos oss. De un-
dervisade mig båda två, och jag hade dessutom en lärare,
som lät mig lära vers utantill och deklamera. Ehuru
jag var så liten, arbetade jag mycket flitigt, och jag var
icke fullt nio år gammal, då jag för första gången upp-
trädde pä skådebanan. Jag hade lätt för att lära och
jag var inte rädd. Men redan då och allt sedan dess
hatade jag vårt lefnadssätt. Min far hade pengar, och
vi lefde på stor fot nog, men det var inte ordning i nå-
got; herrar och damer kommo och gingo oupphörligt, och
de skrattade högljudt och disputerade, kromade sig,
knäppte med fingrarne, gjorde åtlöje åt allt, och jag kunde
inte fördraga deras ansigten, fastän många bland dem
kelade med mig och smekte mig, ty då kom jag i håg
min mor. Erån första stund, då jag ännu inte förstod
något af hvad som föregick omkring mig, drog jag mig
undan mina omgifningar och sällskapade med mina tan–
kar, som icke liknade dem. Jag skapade mig mycket
snart en hel tankeverld, ty jag läste mycket — skådespel
och dikter, Shakespeare och Schiller, och lärde både godt
och ondt. Min far begynte tro, att jag kunde bli en
stor sångerska, min röst ansågs underbar för att vara
ett barns, och han anskaffade de bästa lärare åt mig.
Men det pinade mig att höra honom skryta öfver mig,
och han tvang mig hvart ögonblick att paradera med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 14 01:33:17 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/1/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free