Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
Han satte sig likväl iekc, utan vände sig blott litet, så
att han kom att stå rnidt- emot henne och lutade sig mot
pianot. I detta ögonblick önskade hon, att hon icke
skickat efter honom.
Denna hennes första erfarenhet på ett annat område
än det, som bestämdes af hennes rang i sällskapsverlden
och hennes skönhet, började blifva bitter för henne. Ute-
slutande upptagen af sitt allvarliga syfte, fortfor Klesmer
i samma ton som förut:
»Nå, hvad resultat kan man väl rimligtvis vänta af
all denna sjelfförnekelse? Så torde ni fråga, och det är
mycket rätt, att ni har öppna ögon derför. Jag skall
uppriktigt säga or det. Resultatet skulle vara osäkert
och —- efter all sannolikhet — inte mycket värdt.»
Vid dessa obarmhertiga ord sköt Klesmer ut under-
läppen och blickade genom glasögonen med minen af ett
vidunder, på hvilket skönheten alls icke förmår göra något
intryck.
Gwendolens ögon begynte glöda, men fruktan för att
röja sin svaghet kom henne att öka sitt bemödande att
beherska sig, och hon tvang sig till att i en kallsinnig
ton säga:
»Ni tror, att jag saknar talang eller att jag är för
gammal att begynna.»
Klesmer frammumlade först ett »km» och sade sodan
tydligt och med eftertryck: »ja! Ni borde ha hyst denna
önskan och begynt er konstnärliga utbildning redan för
sju år sedan —■ eller ännu mycket tidigare. En gat-
sångares barn, som hjelper sin far att förtjena några få
riksdaler — ett barn som fått en klingande röst i arf
efter’ en lång slägtled af korsångare och lärt att sjunga
pa samma gång, som det lärt att tala, begynner sin bana
med vida mer lofvande utsigter. Hvarje stor fullkomlig-
het, i skådespelarkonst såväl som musik, växer, allt efter-
som menniskan växer. När en konstnär kan säga: jag
kom, jag såg, jag segrade’, så har det säkert alltid varit
efter en föregående, lång och tålmodig öfning. Snillet
är att begynna mod föga mera än en stor mottaglighet
för disciplin. Sång och skådespelarkonst, liksom taskspe-
arens vackra fingerfärdighet med sina bägare och klot,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
