Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höra, i förhoppning att clcn skulle vara angenäm, hade
verkat på henne som en söndersargande spöslitning.
»För gammal — borde ha begynt för sju år sedan
— kommer inte, i bästa fall, att höja er mycket öfver
medelmåttan — strängt, oupphörligt arbete — ovisst er-
kännande —• brödet förtjenas blott långsamt, njugt, kanske
icke alls — förödmjukelser — man kommer icke längre
att låtsa som om man icke såge era fel — lysande obe-
tydlighet» — alla dessa ord frätte hennes hjerta, och
ännu bittrare kände hon den gifna vinken om, att hon
endast kunde blifva antagen på teatern såsom en skönhet,
som hoppas att få en man. De »förolämpningar», hon
kunde bli utsatt för, förmådde hon icke göra sig någon
redig föreställning om, men blotta tankeförbindelsen mel-
lan något, som kunde kallas en »förolämpning», och henne
upprörde och förbittrade henne. Och med de mera oklara
bilder, som dessa bitande utlåtelser frambesvuro för henne,
följde en tydligare uppfattning af obehagligheter, som
hennes» erfarenhet satte henne i stånd att föreställa sig.
Hur kunde hon taga sin mor och sina fyra syskon med
sig till London, om det icke var möjligt för henne att
genast förtjena pengar? Och att finna sig i att vara pro-
tegerad och bedja sin mor att också finna sig i den för-
ödmjukelsen att mottaga understöd af miss Arrowpoint
— det var lika så illa som att vara guvernant, ja ännu
värre; ty antaget, att resultatet af alla hennes studier
blefve så dåligt, som Klesmer uppenbarligen väntade, så
skulle känslan af ynnestbevis, som mottagits och aldrig
kunde gäldas, göra misslyckandet ännu qvalfullare. Kles-
mers idéer om att hjelpa konstnärer voro visserligen för-
träffliga, men hvad visste han om damers känslor i så-
dana saker? Det var allt sammans förbi; hon hade miss-
tagit sig i sina förhoppningar och dermed var den saken
förbi.
»Förbi!» sade Grwendolen liögt och sprang upp från
sin stol, då hon hörde steg och rösterna af sin mor
och sina systrar, som kommo hem från kyrkan. Hon
skyndade fram till pianot och begynte med låtsad ifver.
att samla ihop sina noter, medan uttrycket i hennes bleka
ansigte och glödande ögon var sådant, som kunde hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
