- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Andra delen /
52

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

52
det högsta hjeltemod, då hon förhemligat den strid, som
pågick i hennes själ. Hennes afsky för den enda fram-
tidsutsigt, som stod öppen för henne, var till och med
starkare, än hon på förhand tänkt sig. Tanken på att
hon först och främst skulle vara nödsakad att presentera
sig för mrs Mompert, för att af henne antagas eller för-
kastas, var för henne som ett tryck på ett redan förut
svidande sår; äfven såsom guvernant, tycktes det, skulle
hon vara nödgad att undergå en examen och kanske för-
klaras oduglig. Sedan hon gjort våld på sig för att an-
taga en plats hos biskopen och hans hustru, skulle de
ännu besinna sig på, huruvida de skulle antaga henne;
det kunde vara riskabelt för henne att se sig omkring,
att tala eller tiga. Och till och med när hon en gång
öfvertagit sitt pinsamma, nödtvungna värf att vara i säll-
skap med de tre flickorna, hvilka hon var förpligtad att
oafbrutet undervisa, skulle samma öfvervakningsprocess
fortgå: hon skulle alltid komma att stå under mrs Mom-
perts öfverinseende; man skulle alltid af henne vänta
ett eller annat, som hon icke hade minsta håg för, och
hon skulle hafva att för biskopen undergå en examen i
allvarliga ämnen. Gwendolen, som på senare tider vant
sig vid de framgångar, som i sällskapsverlden pläga sköi1-
das af en vacker flicka, hvars lifliga, djerfva sätt att
yttra sig anses för snille, G-wendolen, som sex veckor
förut snarare skulle hyst medlidande med biskopen, för
det han var så tråkig, än låtit bringa sig i förlägenhet
af honom, betraktade det lif, hon såg framför sig, så-
som inträdet i en straffanstalt. Yilda idéer om att, trots
Klesmers råd, löpa sin kos och blifva skådespelerska
föresväfvade henne och lockade henne med frihetens be-
hag; men hans ord tyngde på hennes sinne; det hade
sårat hennes stolthet och hennes jungfruliga värdighet,
hon förestälde sig dunkelt, hur hon skulle råka i sällskap
med simpla personer, som skulle behandla henne med
rå förtrolighet — afskyvärda män, hvilkas grin och smil
hon skulle nödgas åse, utan att vara skild från dem ge-
nom den förnäma verldens starka galler. Gwendolens
djerfhet var ingalunda en äfventyrerskas; fordringen att
betraktas som en förnäm dam var grundad i hennes in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 01:29:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/2/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free