Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och baroneten behandlade honom alltid väl, såsom en af
dessa beqväma personer, hvilka, utan att just sjelfva
vara gentlemen, ofta komma i sällskap med gentlemen
och derför kunna göra så mycket mer nytta, liksom vi
känna oss mer ogenerade i de kläder, hvilka äro näst de
bästa i vår garderob.
»Nå, ni låter mig väl sedermera veta, förmodar jag,
hvilken vändning sakerna taga», sade sir Hugo, »huru-
vida det ser ut att till slut vilja bli något af med detta
giftermål, eller om det händer något annat, som gör
penningbehofvet mer trängande. Mitt förslag skulle vara
mycket bättre för honom än att belasta Ryelands med
inteckningar.»
»Det är sant», sade Lush; »men man får blott inte
påtruga honom det — endast lägga det i hans väg, så
att lukten sticker honom i näsan. Grandcourt är inte
den, som alltid låter leda sig af hvad som öfverensstäm-
mer med hans intressen; i synnerhet om han märker,
att deta också öfverensstämmer med andras intressen.
Jag hyser naturligtvis tillgifvenhet för honom. Jag har
uppgifvit allt annat för att stanna qvar hos honom, och
det har nu varat hela femton år. Han skulle inte så lätt
kunna få någon annan, som ersatte mig. Han är en
kuriös karakter, den der Henleigh Grandcourt, och lian
har på senare åren blifvit det mera än förr. Jag är
emellertid af ett ståndaktigt sinnelag, och jag har varit
ett slags förmyndare för honom, sedan han var tjugu år
gammal; han var den tiden en ovanligt älskvärd men-
niska, och han skulle också kunna vara det nu, om han
ville. Jag är honom tillgifven, och han skulle nog ha
ganska svårt att reda sig, om han inte hade mig att
tillgå.»
Sir Hugo ansåg det icke nödvändigt att tillkänna-
gifva sin sympati eller ens sitt bifall, och Lush väntade
kanske icke en gång sjelf, att clenna skildring af hans
bevekelsegrunder skulle tagas för kontant. Men hur kan
väl någon i ett samtal undvika att nämna sig sjelf?
Och man måste väl göra en anständig toilett, lika väl i
sina yttranden som i kläder och linne? Den man, Lush
talade med, var icke sträng i sina omdömen; en parla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
