Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ett slags myndling till sir Hugo Mallinger; ingen-
ting af betydenhet.»
»Stackars karl! Så ytterst obehagligt för honom!»
sade Gwendolen blott oeh bart för, att säga något och
alls icke i afsigt att vara sarkastisk. »Jag undrar, om
det upphört att regna?»: tilläde hon, i det hon steg upp
och gick och såg ut genom fönstret.
Lyckligtvis regnade det icke följande dagen, och Gwen-
dolen red till Diplow på Criterion, såsom hon gjort en
dag för någon tid sedan, då hon i vagnen åkte hem med
sin mor. Hon kände sig alltid djerfvare, då hon bar rid-
drägt, och hyste dessutom den angenäma öfvertygelsen,
att hon såg så bra ut som möjligt i den — ett medve-
tande som upprätthåller modet vid ett möte, som man är
rädd för. Hennes förbittrade sinnesstämning mot Deronda
hade förvandlats till en vidskeplig farhåga för, att denna
lians första inblandning i hennes lefnadsförhållanden före-
bådade ett framtida inflytande öfver henne.
Tiden före frukosten tillbragte Gwendolen med att i
sällskap med mrs Torrington och mrs Davilow taga rum-
men i ögonsigte, och hon ansåg det för sannolikt, att om
bon sammanträffade med Deronda, endast en kort liels-
ning skulle behöfva utbytas dem emellan. Hon föresatte
sig att taga så litet notis om honom som möjligt.
Och allt detta oaktadt befann hon sig snart under
inflytandet af ett inre tvång, som hennes stolthet ej mäk-
tade motstå. Från första ögonblicket de befunno sig i
samma rum, föreföll det henne, som om hon icke gjort
något annat än tagit notis om honom: allting annat var
ett automatiskt utförande af en längesedan inöfvad roll.
Då han tog plats vid frukostbordet, sade Grand-
court: »Deronda, miss Harleth säger, att ni inte blifvit
presenterad för henne i Leubronn?»
»Miss Harleth kan troligen knappast erinra sig mig»,
sade Deronda och såg helt otvunget på henne, medan de
belsado på hvarandra. »Hon var mycket upptagen, då
jag såg henne.»
Inbillade han sig kanske, att hon icke misstänkte
honom för att vara den, som återsändt henne halsbandet?
»Tvärtom, jag mins er mycket väl», sade Gwendolen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
