Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
116
som kände sig litet nervös, men beherskade sig och såg
på honom med en forskande blick. »Ni gillade inte, att
jag spelade rulett.»
»Hur har ni kommit till den slutsatsen?» sade Dc-
ronda allvarligt.
»Jo, ni såg på mitt spel med onda ögon», sade
Gwcndolen, i det hon kastade hufvudet bakåt och små-
log. »Jag begynte att förlora, så snart ni kom ock såg
på mig. Ända dittills hade jag oupphörligt vunnit.»
»Rulett i ett sådant hundhål som Leubronn är någon-
ting vedervärdigt tråkigt», sade Grandcourt.
»Jag fann det tråkigt, när jag började förlora», sade
Gwendolen. Hon hade vändt ansigtet till Grandcourt,
medan hon smålog och talade, men hon kastade en sido-
blick på Deronda och såg, att han höll ögonen fästa på
henne med en så allvarlig, genomträngande blick, att hon
kände dess skärpa ännu djupare än hans ironiska små-
leende vid hennes förluster — djupare till och med än
Klesmcrs nedsättande omdöme.
Under det samtal, som derpå kom i gång mellan
Grandcourt och hans gäster, tog sig Gwendolen då och
då ett skedblad fruktgelée, och såg än på den ena af de
talande, än på den andra., för att mera ogcueradt kunna
betrakta Deronda.
»Jag undrar, hvad han egentligen tänker om mig?
Han måste hafva känt sig intresserad af mig, eljest skulle
han icke hafva sändt mig halsbandet. Jag undrar, hvad
han tänker om mitt giftermål? Hur kan det komma sig,
att han tar allting så allvarligt? Hvarför har han kommit
till Diplow?»
Dessa frågor runno henne i sinnet såsom uttryck för
en orolig längtan att hos Deronda väcka en oblandad be-
undran — en längtan, hvars frö redan legat doldt i hen-
nes första förbittring öfver hans kritiska blick. Hvarför
bekymrade hon sig så mycket om den mening, denne
»obetydlige» man kunde hysa om henne? Hon hade icke
tid till att utgrunda orsaken — bekymret upptog henne
allt för mycket. Då man inträdt i salongen och Grand-
court händelsevis kallades ut, gick hon helt oafsigtligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
