Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Deronda hade heller ingenting dcremot. Gwcndolen
förekom honom afgjordt mer tilldragande Un förut; det
hade också ganska säkert föregått många förändringar
med henne sedan deras sammanträffande i Leubronn; den
inre strid, som beledsagar en medveten förvillelse, hade
hos henne väekt en ny ande, i hvilken det fans möjlig-
heten till något bättre, men också till något sämre än
hennes förra orubbliga sjelflförtroende; hon hade lärt att
känna och frukta makter, som icke tilläto henne att hysa
någon oblandad belåtenhet med sig sjelf.
På aftonen sade mrs Davilow: »var det verkligen
förhållandet, eller var det blott ett skämt, att mr De-
ronda förderfvade spelet för dig, Gwen?»
Hennes nyfikenhet var väckt, och hon ansåg sig
kunna framställa en fråga, så snart den icke gälde något,
som stod i samband med mr Grandcourt.
»Ah, saken var blott den, att han råkade stå och
se på, då jag begynte förlora», sade Gwendolen i en lik-
giltig ton. »Jag gaf akt på honom.»
»Det undrar jag inte på; han är en utmärkt vacker
ung man. Han erinrar mig om vissa italienska målnin-
gar. Man kan genast se, att det är utländskt blod i hans
ådror.»
»Är det verkligen så?»
»Mrs Torrington påstår det. Jag frågade henne ut-
tryckligen, hvem han var, och hon sade mig, att hans
mor var en utländsk dam af hög rang.»
»Hans mor?» sade Gwendolen i en skarp ton. »Hvem
var då hans far?»
»Ja — alla säga, att han är en son till sir Hugo
Mallinger, som uppfostrat honom, ehuru han gäller för
att vara hans myndling. Hon säger, att om sir Hugo
Mallinger kunde ha gjort som han velat med sina gods,
skulle han lemnat dem alla efter sig åt denne mr De-
ronda, eftersom han inte har någon son af äkta börd.»
Gwendolen förblef tyst; men det intryck, moderns
ord gjorde på henne, märktes så tydligt i hennes ansigte,
att mrs Davilow var förargad på sig sjelf, för det hon
upprepat mrs Torringtons sladder. Vid närmare efter-
sinnande tyckte hon, att det var opassande, att hon om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
