Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
och vinkade åt droskkusken, att han skulle köra fram
der. Derifrån kunde han se namnet öfver bodfönstret:
det var Ezra Colien.
Namnet Bzra Cohen kunde stå öfver hundra bod-
fönster, men han hade endast varseblifvit det på detta.
Kanske var den unge man, som var så ifrig att skaffa
sig en kund, Bzra sjelf, och han tycktes vara ungefär
så gammal, som man kunde vänta, att Mirahs bror skulle
vara, eftersom denne redan var fullvuxen, då hon ännu
var ett litet barn. Men då Deronda i droskan återvände
hem, försökte han först oeh främst att öfvertyga sig, att
det ieke fans det ringaste giltiga skäl för att antaga, att
denne Bzra var Mirahs bror, oeh dernäst att, äfven om
han, trots allt som talade för motsatsen, skulle befinnas
vara denne bror, och modern vid närmare undersökning
skulle befinnas vara död, det icke var hans — Derondas
pligt — att meddela Mirah denna upptäckt. Å andra
sidan hade han ju nyligen fått kännedom om, att Mirah
innerligen längtade att få veta, om hennes mor var död,
och hennes bror ännu lefde. Var han berättigad att
bestämma öfver andra menniskors lif efter sina egna åsig-
ter? Sörjde han icke sjelf i hemlighet öfver det sätt,
hvarpå andra ordnadt hans lif, och deröfver, att han
icke hade full klarhet öfver alla dess förhållanden?
Han tröstade sig emellertid dermed, att han ännu
icke hade gjort någon verklig upptäckt och att det, när
han komme att taga sakförhållandena i närmare ögonsigte,
skulle visa sig, att det alls icke ålåge honom att fatta
något beslut. Han ämnade, så snart det lät sig göra,
återvända till denna bod och köpa spännena åt lady Mal-
linger. Men han hindrades derifrån i flere dagar genom
sir Hugo, som vid en eftermiddagssession i parlamentet
skulle hålla ett tal öfver en brännande fråga och ombedt
Deronda att förse honom med material för den juridiska si-
dan af saken, hvarförutom han hvarje dag invecklade
honom i en diskussion, som å ömse sidor var ganska
skarp. I detta liksom i många andra fall intogo de olika
ståndpunkter, men sir Hugo hade ingenting deremot, och
då Deronda klart och redigt framstälde sina åsigter, sade
han med en blandning af tillfredsställelse och ledsnad:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
