Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
och gick sin väg, medförande sin Salomon Maimons Lehen&-
gesckichte.
Han kände sig litet förtretad öfver, att deras sam-
tal salunda plötsligt blef afbrutet, och’ att han ögonsken-
ligen icke skulle kunna få veta något mer oro denne man,
som utan tvifvel var en jude af ovanligt slag — så olik
som möjligt den Ezra Cohen, genom hvars dörr Deronda
nu inträdde och hvars blomstrande, något fetlagda, glän-
sande ansigte var utsträckt öfver disken, medan han med
någon kund, som stod utanför den, köpslog om två plä-
terade flaskproppar och tre teskedar, hvilka lågo framför
lionom. Då han såg Deronda inträda, ropade han: »mamma!
mamma!» och med en förtrolig nick och ett småleende
sade han derefter: »kommer strax, sir — kommer strax.»
Deronda kunde icke afhålla sig från att blicka åt
dörren i bakgrunden med en viss oro, som icke stillades,
då han såg en kraftfull qvinna af öfver femtio år inträda
och närma sig för att betjena honom. Det var icke der-
för, att det fans något särdeles frånstötande hos henne;
det värsta, som kunde sägas om henne, var, att hon,
såsom ofta är fallet med till åren komna qvinnor af hennes
klass, såg ut för att icke hafva begagnat synnerligen
mycket vatten till sin toilett och sannolikt hafva legat
•ill sängs med sina stora örhängen, om ock icke med
ringar och halsband. Hvad som gjorde Deronda litet
nedstämd, var tvärtom, att hon icke såg alltför simpel
och ful ut för att kunna vara Mirahs mor. Det bedröf-
vade honom att finna, att det icke var något, som bevi-
sade, att hans farhågor voro helt och hållet ogrundade.
Likasom det lät tänka sig, att denne Ezra, som var upp-
fostrad för affärslifvet, kunde likna sin odåga till far i
allt, utom hans kunskaper och snillegåfvor, var det å
andra sidan icke omöjligt, att denna mor kunde hafva
en fin och älsklig dotter med en ansigtstyp och ett ut-
ti’.vck som Mirahs. Ögonbrynen hade en förarglig likhet,
och hvem kan afgöra, hvilken förändring de obarmhertiga
jren kunna åstadkomma i ett ansigte? Blickens godmo-
dighet hade emellertid bibehållit sig, och den föll med
eti moderligt uttryck på Deronda, då hon i en blid strup-
ton sade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
