Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
vit mer än han väntat af det ljufva, tilltalande behag, vi
kalla qvinlighet. Hade någon ny förändring sedan dess
inträffat med henne? Han litade ieke riktigt på sina in-
tryck, men då han såg henne mottaga helsningar med ett
egendomligt stolt, kallt lugn och ett ytligt leende, visade
sig hos henne samma dämoniska makt som hon varit be-
satt af, då hon kastade en trotsig blick på honom, i det
hon, efter att hafva förlorat, vände sig från spelbordet.
Det var icke tid till några vidare betraktelser — icke ens
lid för honom att helsa på henne, innan man satte sig
till hords.
Han satt nästan midt emot henne vid bordet och
kunde stundom höra, hvad hon svarade sir Hugo, som
förde en synnerligt liflig konversation med henne, men
ehuru han såg åt henne i afsigt att buga sig för henne,
gaf hon honom en tid bortåt intet tillfälle dertill.
Slutligen sade sir Hugo, som troligtvis förestälde sig,
att de redan talat med hvarandra: »Deronda, det skall
visst roa dig att höra, hvad mrs Grandcourt berättar om
din favorit, mr Klesmer.»
Gwendolen hade slagit ned ögonen, och då Deronda
såg på henne, tyckte han sig märka, att det kostade
henne en ansträngning, då hon nödgades slå upp dem
och besvara hans otvungna bugning och småleende med
ett småleende, som endast gaf sig till känna medelst en
lindrig krusning af läpparne. Det varade endast ett ögon-
blick, och sir Hugo fortfor utan uppehåll:
»Arrowpoints ha försonat sig med partiet, och han
tillbringar med sin hustru julen på Quetcham.»
»Jag kan väl föreställa mig, att det gläder honom
för hans hustrus skull, men för sin egen del är jag öfver-
tygad om, att han alls icke finner det påkostande att
hålla sig på afstånd från dem», sade Deronda.
»Det är en trubadurhistoria», sade lady Pentreath,
en älskvärd gammal dam med djup stämma; »det gläder
mig, när jag hör, att det ännu fins en smula romantik
qvar hos oss. Det förefaller mig, som om de unga men-
niskorna nu för tiden börja bli alltför verldsklöka.»
»Det bevisar emellertid sundt förstånd hos Arrow-
points, att de efter larmet i tidningarna funnit sig i sa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
