Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
form och hon var medveten om, att det låg någon ting
forstulet oeh forläget i hennes blick, som sir Hugo måste
hafva lagt märke till; men med sin vanliga lätthet att
forstalla sig, sade hon skämtsamt: »ni vet inte, hur rädd
jag är för mr Deronda.»
»Hur kommer det sig? Är det för det ni tror att
han ar for lard?» sade sir Hugo, som det egendomliga i
hennes blick icke undgått.
»Nej. Jag har varit rädd för honom, allt sedan jag
första gången såg honom i Leubronn, derför att jag be-
gynte tappa, så snart han kom och såg på vid rulett-bor-
det. Han såg på mitt spel med ett ondt öga. Han ogillade
det, det har han sjelf sagt mig, och nu är jag rädd för,
att, hvadhelst jag må företaga mig, han alltid skall se
derpå med ett ondt öga.»
»Ja, sannerligen är jag inte sjelf rädd för honom,
nar han ogillar något», sade sir Hugo, i det han kastade
en blick på Deronda; men derpå vände han sig till Gwen-
doJen och sade med sänkt röst: »jag tror likväl inte, att
l amer i allmänhet ha något emot, att han fäster sina ögon
pa dem.» Baronetens skämtsamhet, hos honom ett slags
kronisk sjukdom, var i detta ögonblick lika så förtretlig
tor Gwendolen, som den ofta varit det för Deronda.
»Jag. tycker i allmänhet icke om kritiska blickar»,
Sa ® ^on * en kall, högröstad ton och med en knyck på
nacken. »Fins det många sådana der gamla rum qvar i
the Abbey?»
»Inte många. Det fins en vacker gård med hvalf-
gangar och öfver den ett långt galleri. Men det vack-
raste af det hela är förvandladt till ett stall. Det är en
af. den gamla kyrkan. Då jag restaurerade byggnin-
»en,. gjorde jag allt hvad som kunde göras af de öfriga
Partierna; men stallen måste jag lemna oförändrade, så att
et vackra, gamla koret kommer hästarne till godo. Ni
måste gå och se det.»
»Det skall bli roligt att få se så väl hästarne som
yggningen», sade Gwendolen.
»Ah, hvad mina hästar beträffar, så äro de just inte
mycket att skryta med. Grandcourt skulle se på dem med
orakt», sade sir Hugo. »Jag har upphört att jaga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
