- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Andra delen /
220

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

220
hvilka önska lära, livad sann qvinlig sång bör vara. Jag
tror, att hvar och en, som har ett musikaliskt öra, skulle
hafva nytta af en liten förbättring med hänseende till
den vanliga metoden. Om ni finge höra fröken Jjapidoth»,
vid dessa ord såg han på Gwendolen, »skulle ni kanske
afstå från ert beslut att upphöra att sjunga.»
»Jag skulle snarare tro, att jag komme att styrkas
i min föresats», sade Gwendolen. »Jag känner mig inte
i stånd att följa ert råd ooh glädja mig åt min egen
medelmåttighet.»
»För min del måste jag tillstå»j sade Deronda, »att
personer, som göra något skickligt, alltid ingifva mig lust
att också försöka. Jag menar inte, att de hos mig väcka
den tanken, att jag skulle kunna göra det lika bra, utan
att de komma den sak, de göra, hvadhelst det än må
vara för sak, att synas värd att göras. Det kostar inte
alls på mig att tänka, att min musik inte är mycket
värd, men verlden skulle synas ännu mer sorglig, om jag
trodde, att musik i och för sig inte är värd någon ting.
Det förträffliga ger en uppmuntrande föreställning oni
lifvet i allmänhet; det visar, hvilken andlig rikedom verl-
den eger.»
»Men om vi icke kunna efterhärma det, visar sig
vårt eget lif blott så mycket faddare för oss», sade Gwen-
dolen, som icke tycktes vilja höra talas om någon upp-
muntran, grundad på hennes egen obetydlighet.
»Det kommer an på, hur man ser saken», sade De-
ronda. »Vi skulle föra ett bedröfligt lif, om vi för vårt
nöje inte hade något annat att påräkna än våra egna
prestationer. En smula enskild efterhärmning af livad
som är godt är ett slags enskildt tillbedjande af det goda,
och derigenom förbereda vi oss att förstå och njuta det,
som endast få kunna utföra för oss. Jag tror, att miss
Jjapidoth. är en af dessa få.»
»Hon måste vara en bra lycklig person, tror ni inte
det?» sade Gwendolen med en anstrykning af sarkasm, ’
det hon vände liufvudet till miss Raymond.
»Jag vet inte», svarade denna sjelfständiga dam,
»jag måste höra något mer om henne, innan jag kaD
döma dernm.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 01:29:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/2/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free