Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
ropar sömnen, emedan tankarne som outtröttliga plågo-
andar ständigt hålla henne vaken.
I det hon sålunda förundrade sig öfver sin egen
slöhet och tillika längtade efter en förströelse, som kunde
döfva en våldsam smärta, skred hon genom rader af be-
undrande åskådare framåt i en kontradans, som det var
brukligt att börja balen med, och betraktades af de flesta
af sitt kön som en afundsvärd qvinna. Man lade märke
till, att hon, i betraktande deraf, att hon varit en helt
obetydlig person och icke egt ett kronans öre, uppträdde
med en förvånande stolt hållning; om hon varit en her-
tigs dotter eller en af de kungliga prinsessorna, kunde
hon icke i högre grad hafva mottagit aftonens hedersbe-
tygelser som en naturlig sak. Stackars Gwendolen! Hon
skulle så småningom förvärfva en sådan skicklighet i
konsten att med sjelfbeherskning bära denna sista stora
spelförlust, att hon till slut skulle utöfva den mekaniskt.
De andra dansande följde nu efter, par om par: De-
ronda och lady Pentreath, Grandcourt och lady Mallin-
ger o. s. v. Senare på aftonen satt G-wendolen på en
af stolarna i den mindre starkt upplysta delen af galle-
riet, och Grandcourt stod i närheten af henne. De talade
icke med hvarandra, hon lutade sig tillbaka i sin stol,
och han stödde sig mot väggen. Deronda, som händelse-
vis lade märke dertill, gick fram till henne och frågade
henne, om hon beslutat att icke dansa mer. Som han
sjelf i detta hänseende strängt fullgjort sin pligt mot gä-
sterna, trodde han sig hafva förvärfvat rättigheten att för
en liten stund draga sig tillbaka, och han hade just icke
talat mycket med Gwendolen sedan deras samtal vid pianot
dagen förut. Grandcourts närvaro skulle göra det så myc-
ket lättare för honom, att såsom ett tecken på sitt vän-
skapliga sinnelag visa henne, att han fann ett nöje i att
tala med henne till och med om trivialiteter, och han
tyckte, att hon såg nedslagen ut. Hennes ansigte upp-
lystes af ett småleende, då hon såg honom komma, och
hon reste upp sig från sin tillbakalutade ställning. Grand-
court hade i en brummande ton yttrat något o.m, hur
fördömdt tråkigt det var, att man skulle stanna qvar så
länge på denna dumma bal, och hade föreslagit, att de i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
