- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Andra delen /
238

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238
derbän blott och bart genom en ädel instinkt; men för
oss som mödosamt måste kämpa oss till vår visdom,
går vägen till det högre lifvet och dess kärlek genom
kunskapens rike.»
Derondas till hälften förtrytsamma, förebrående ton
förskref sig snarare från hans vana att ga till rätta med
sig sjelf än från någon stränghet mot Gwendcrlen; men
den hade en mer välgörande verkan än något aldrig sa
mildt och tröstande tal kunde haft. För ^ögonblicket
kände hon sig till mods som ett barn, soni fått en skarp
tillrättavisning och genom skrämseln blifvit undergifvet
och fogligt, och hon sade:
»Jag skall försöka det. Jag skall tänka på hvad
ni sagt.» « .
De stodo båda tysta en minut, som om en tredje
person varit tillstädes och lagt band på deras tunga, tj
äfven Deronda befann sig under inflytelsen al den tryc-
kande känsla, som kan komma öfver oss, då våra egna
bevingade ord. tyckas kringsväfva oss; men slutligen tog
Glwendolen åter till ordet:
»Ni sade, att kärleken är den bästa tröst, och jag
har knappast någon, som jag kan älska åtminstone
inte i min närhet! Kunde det låta sig göra, skulle jag
gerna vilja ha mamma hos mig; men det är omöjligt.
Allt har blifvit så förändradt och det på så kort tid.
Hvad jag förr inte plägade tycka om, längtar jag efter i
nu. Jag tror jag nästan blir kär i de gamla sakerna
nu, sedan jag förlorat dem.» •
»Fatta ert närvarande lidande såsom ett ljus, soni
plötsligt på ett pinsamt sätt insläppts i er själ», sa e
Deronda i en blidare ton. »Ni är redan nu medveten
om åtskilligt, som ligger utanför kretsen af era egna,
böjelser — ni vet mer om det sätt, hvarpå ert lif tynge.
på andras och andras lif på ert. Jag tror inte, att^n
kunde ha undgått att under en eller annan form g"1’1
denna pinsamma erfarenhet.» , , j
»Men det är en mycket grym form», sade Gwendo ^
och stampade i golfvet med förnyad häftighet. > ao ’
rädd för allt. Då mitt blod börjar att koka, kan J B
vara till ytterlighet oförvägen — göra de högsta SP" n-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun May 11 01:29:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/2/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free