Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
dit, då hon återvände till Jerusalem ocli satt öfvergifven
midt bland förödelsen. Det är hennes egna ord. Jag har
inte hjerta att berätta henne, att jag uppfunnit den delen
af historien.»
En kort tystnad inträdde och derefter sade Deronda:
»mina betänkligheter äro kanske öfverdrifna, Meyrick, men
jag måste bedja dig göra mig den tjensten att uppgifva
den idén.»
Hans stälde sig i en tragisk positur och ropade:
»hvad för slag? Min serie — min odödliga Berenice-serie!
Tänk på hvad du säger, min gosse lilla! — Vill du, såsoin
Milton säger, förstöra, icke ett lif, utan en odödlighet?»
»Måla så många Berenicer, du gitter; men jag skulle
önska, att du, liksom jag, kunde inse — kanske skall du
det ock vid närmare eftertanke — att du bör välja en
annan modell.»
»Hvarför det?» sade Hans och såg åter allvarlig ut.
»Emedan hon möjligen kan komma i en sådan ställ-
ning, att man skulle kunna känna igen hennes ansigte.
Mrs Meyrick och jag skulle gerna önska, att hon blefve
bekant som en utmärkt sångerska. Det är i sin ordning,
att hon sjelf förtjenar sitt uppehälle, och det önskar hon
sjelf. Hon har de bästa utsigter dertill. En god intro-
duktion har hon redan att påräkna, och jag har för af-
sigt att tala med Klesmer om henne. Hennes ansigte
torde komma att blifva mycket allmänt känt och — men
om du inte i detta afseende hyser samma känslor som jag,
så hjelper det föga, att jag närmare förklarar saken. Jag
tror inte, att Mirab, om hon klart såge, hvad det är
fråga om, sknlle gå in på att begagnas som modell för
en hjeltinna af detta slag.»
Hans brast i skratt, men. då han märkte, att De-
ronda såg djupt förnärmad ut, blef han åter allvarsam
och sade: »ursäkta, att jag skrattar, Deronda; men tror
du verkligen, att jag kunde få mina fem målningar upp
hängda på en i ögonen fallande plats och att publiken
skulle skänka dem någon synnerlig uppmärksamhet? Dö1
tusan, min gosse lilla, så inbilsk är jag inte. Mina nr
ningar skola sannolikt bli en så privat sak, som den finaste
grannlagenhet kan önska. Men till och med under den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
