- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Tredje delen /
2

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men han önskade visa sitt intresse för Cohens, innan
han röjde ett ännu lifligare intresse för den besynnerlige
mannen, som bodde hos dem.

Först sedan han tagit upp Adelaide Rebecka på sitt
knä och låtit pappersfigurerna dansa på bordet, medan
Jakob redan öfvade sig i bruket af bilboquet’en, sade han:

»Är Mardokai hemma?»

»Hvar är han, Addy?» sade Cohen, som begagnat
sig af en ledig stund för att komma in och se, hur det
stod till.

»Der inne i verkstaden», svarade hans hustru och
nickade åt den stängda dörren.

»Ja, ser ni, sir», sade Cohen, »vi veta inte riktigt,
hvad som kommit åt honom på de sista dagarne. Han
har alltid varit litet besynnerlig» — vid dessa ord
pekade Cohen på sin panna — »inte i fullt åtnjutande af
sina förståndsgåfvor, såsom ni och jag, men han är för
det mesta ytterst ordentlig och flitig, för så vidt som
en sådan stackars menniska kan vara det, och ingen kan
hålla mer af gossen än han. Men de sista par dagarne
har han vandrat omkring som en sömngångare eller
suttit stilla som en vaxfigur.»

»Det är sjukdomen, som pinar honom, den
beskedlige, stackars varelsen», sade farmodern i en deltagande
ton. »Han lär inte ha lång tid qvar, fruktar jag.»

»Nej, jag tror, att det bara är någonting, som han
fått i hufvudet», sade den yngre mrs Cohen. »Han
sitter ständigt och bläddrar i skrifna papper, och när
jag talar till honom, dröjer det länge, innan han hör,
hvad jag säger, och svarar derpå.»

»Ni tycker kanske, att vi också äro litet svaga», sade
Cohen urskuldande. »Men min hustru och min mor skulle
inte vilja skiljas från honom, om han ock vore en ännu
större börda för oss. Vi veta nog till punkt och pricka,
hur saken förhåller sig, men det är nu en gång vår
princip. Det fins dumhufvuden, som göra affärer med
förlust, men jag hör inte till deras antal.»

»Mardokai för välsignelse med sig», sade farmodern.

»Ja, det står inte rätt till med Mardokai», sade
Jakob, som också ville ha sitt ord med i laget. »Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 13 10:55:45 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/3/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free