Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
FJERDE KAPITLET.
Grandcourts kommo således till sitt hus på Grosvenor
Square tids nog for att erhålla ett bjudningskort till lady
Mallingers musikaliska soiré, enär sir Hugo för vissa or-
sakers skull på förhand visste, att hans icke öfverdrifvet
älskade brorson vid denna tid skulle komma till staden.
Redan tredje dagen efter deras ankomst skulle soiréen ega
rum, och Gwendolen hann derför endast att göra en flyk-
tig bekantskap med de nya plafonderna och , möblerna,
ty hennes tankar voro nästan uteslutande upptagna af viss-
heten att hon åter skulle få tala med Deronda och att hon
skulle få se den miss Lapidotli, som genomgått så mycket
och var i stånd att »underkasta sig allt, som framstälde
sig för henne som en pligt». Gwendolen mindes nämli-
gen hvart ord, Deronda sagt om Mirah, och i synnerhet
detta yttrande, som hon med bitterhet upprepade för sig
sjelf, tyr hon var dunkelt medveten om, att hennes egen
undergifvenhet var af ett helt annat slag. Hade någon
sagt henne det, så hade hon måst erkänna, att hvad hon
underkastade sig icke kunde hafva karakteren af en pligt,
utan att hon endast underkastade sig ett ok, som hon
sjelf påbördat sig genom en handling, som hon blygdes
för, och hvilket hon bar med en styrka, som härledde sig
från sjelfviska bevekelsegrunder, icke från någon pligtkänsla.
Salongerna i Park Lane, alla dekorerade i hvitt, guld
och ljusrödt samt väl möblerade, voro icke öfverfylda med
gäster, då mr och mrs Grandcourt inträdde. En half-
timme hade upptagits af instrumentalmusik, och derpå hade
gästerna spridt sig i rummen och konversationen kommit
i gång. Klesmer var der med sin hustru, och i sitt väl-
villiga intresse för Mirah hade han erbjudit sig att ackom-
panjera henne, om hon sjönge Leos O patria mia, ett mu-
sikstycke, som han ansåg bättre passa för hennes röst än
något annat, mera kändt. Han satt redan vid pianot, och
Mirah stod der i en mycket i ögonen fallande ställning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
