Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ga
-Ses
32
kände sig oförmögen dertill. Den tysta frågan: ’är det
inte fegt att af denna anledning vända henne ryggen?’
var den form han gaf sitt beslut att vid första tillfälle
närma sig henne, och, trots sir Hugos obehagliga vinkar,
visa henne, att han satte värde på det förtroende ’ hon
skänkt honom.
Klesmer, som stigit upp för att helsa på Gwendo-
len, då hon närmade sig, samt af henne indragits i det
samtal, hon öppnat med Mirah, qvarstod en stund bred*-
vid dem och betraktande med ett af den pikanta kon-
trasten framkalladt småleende, som snarare låg i ögonen
än på läpparno, de båda unga qvinnorna, som sutto på
den röda divancn.
»Tillåt mig att uttrycka den stora förbindelse, hvari
jag står till er», sade Gwendolen. »Jag hade hört af
mr Deronda, att jag skulle få lära känna en ny njutning
genom att höra er sjunga, men jag var för okunnig för
att ana, hur stor den skulle bli.»
»Ni är allt för artig», svarade Mirah, nästan helt
och hållet upptagen af att betrakta Gwendolen. Det
var liksom ett slags ny scenisk erfarenhet för henne att
vara i närheten af verkliga förnäma damer med äkta |
briljanter och osminkade kinder, och de väckte hos henne
ett dunkelt intryck att vara personer i något okändt
skådespel, hvars roller blefvo allt mer tragiska, allt efter
som det utvecklade sig.
»Vi skola alla gerna vilja taga information hos er
— åtminstone vill jag det», sade Gwendolen. »Jag
sjunger mycket illa, det kan herr Klesmer intyga», vid
dessa ord blickade hon något skalkaktigt upp på bemälta
stormakt och fortfor: »men jag har fått bannor, för
det jag inte velat åtnöja mig med att vara medelmåttig,
då jag inte kunde bli något mer. Det är emellertid en
annan teori än er, skulle jag tro?» Hon såg åter på
Klesmer, som hastigt svarade:
»Inte om meningen dermed är, att det skulle vara
mödan värdt for er att fortsätta era studier, och för miss
Lapidoth att ha det nöjet att hjelpa er.» Med dessa
ord aflägsnade han sig, och Mirah, som tog allt med
naivt allvar, sade:
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
