- Project Runeberg -  Daniel Deronda / Tredje delen /
34

(1878) [MARC] Author: George Eliot Translator: Magnus Alexander Goldschmidt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34
att samtalet fört derhän, att Mirali framstält sig i ou
nödlidande belägenhet. Hennes bevekelsegrund till att
uttala sig på sådant sätt var emellertid en fin takt, som
hon kanske sjelf icke så noga kunnat redogöra för —
en känsla af att hon icke borde låta någon förmoda,
att Deronda stod i något annat förhållande till henne
än såsom en man, hvilken ädelmodigt intresserade sig
för henne. Hennes svar gladde Gwendolen; hon tänkte
icke på något annat än det beredvilliga deltagande, som
hon under en annan form litat på och funnit; och då
det gafs tecken till, att Klesmer skulle spela, afitgsnadc
hon sig mycket belåten, utan minsta aning om, att denna
judiska skyddsling någonsin skulle komma att spela nå-
gon vigtigare roll i hennes lif, än att möjligen lära henne
att sjunga bättre — om eljest mrs Grandeourt hade tid
och lust att taga andra lektioner än de temligen dyr-
bara, som verlden gaf henne.
Med sitt vanliga språng från ett strängt bevarande
af skenet till en plötslig eftergifvenhet för ögonblickets
impuls fann hon för godt att icke återvända till sin
förra plats och satte sig, under förevändning att hon
ville vara längre bort från instrumentet, på en kanapé,
der • endast en till kunde sitta, utom henne. Hon var
närmare Deronda än förut; var det då så underligt, att
han kom fram jast i lagom tid för att helsa på henne,
innan musiken begynte, eller att han — sedan han en
liten stund stått vid den tomma ändan af kanapén, och
då bas och diskant flödade tillsamman i en tonström,
som lik en naturrevolution tycktes förvandla allt, hvad
små dödliga företogo sig, till bagateller — fann sig för-
anlåten att sitta ned?
Men då Klesmer slutat att spela och den allmänna
konversationen kommit i gång, under hvilken Gwendolen
hoppats kunna få tala efter behag med Deronda, märkte
hon, att mr Lusli stod lutad mot väggen, så nära intill
dom, att han kunde höra hvad som sades. Mot sin
vilja rodnade hon af vrede, men hon försökte att taga
på sig en höflig, likgiltig min, då hon sade:
»Miss Lapidoth är i alla hänseenden sådan, som Di
beskrifvit henne.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Apr 14 01:36:27 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/deronda/3/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free