Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
terst svaga de grunder voro, på livilka hennes tillit till
Deronda hvilade — hur litet hon kände till af hans
lif — hur barnslig hon varit i att anförtro sig åt ho-
nom. Hans tillrättavisningar och hans stränghet mot
henne begynte att synas henne förhatliga, lika förhat-
liga som all poesi och alla liögsinta idéer, och hans an-
sigtes allvarliga skönhet förekom henne som den veder-
värdigaste mask, hvilken kunde skyla en menniskas simpla
lefnadsvanor.
Allt detta hvirflade omkring i hennes hjerna så
snabt som en feberdröm, och då hon slutligen spratt
till och begynte samla sina tankar, var det, som om hon
uppvaknat. Plötsligt bröt en flod af solsken genom de
dystra, grå skyarna och spred värme och ljus öfver
henne, medan hon satt der i förstenad tystnad. Hon
rörde sig litet och såg sig omkring — det fans en verld
utanför denna elaka dröm, och drömmen bevisade ingen-
ting; hon steg upp, sträckte sina armar uppåt och hop-
knäppte sina händer, såsom hon vanligen plägade, då
hon sökte lindring för någon tryckande känsla, och gick
omkring i rummet med solskenet flödande omkring sig.
»Det är inte sant! Hvad betyder det, om han tror
det eller icke?» Detta var hvad hon upprepade för sig
sjelf — men det var icke hennes gamla tillit, som åter-
kommit; det var endast ett förtviflans skri af hennes
gamla tillit, som icke ville låta sig qväfvas. Och hur
skulle hon dagen igenom kunna förblifva i detta till-
stånd? Hennes fantasi utkastade allehanda vilda planer,
hvarigenom hon ville skaffa sig den visshet, hon önskade:
hon ville gå till lady Mallinger och fråga henne om
Mirah; hon ville skrifva till Deronda och förebrå honom,
att han var skuld till, att verlden för henne visade sig
helt och hållet falsk, ond och hopplös — för honom
skulle hon nog våga att gifva luft åt hela sin själs bittra
förtrytelse. Nej, hon ville gå till Mirah. Det lät sig
lättare göra, och hon kunde till slut icke motstå begäret
att taga detta steg, följderna måtte nu blifva hvilka som
helst. Hon kunde taga till förevändning, att hon ville
bedja Mirah sjunga på hennes soiré den fjerde. Hvad
var det vidare, hon skulle säga? Hur skulle hon skaffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
