Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
nes själskrafter åter att i någon mån vakna, i det en
dunkel känsla sade henne, att saken icke kunde förhålla
sig så, som hon befarade. Mirah drog sin stol mycket
nära intill henne, som om hon insett, att deras samtal
borde föras i en dämpad ton, och hon såg på sin gäst
med fridfull förväntan, medan Gwendolen sakta och med
en viss skygghet började:
»Ni undrar kanske på att se mig här —jag borde
kanske ha skrifvit — men jag har något specielt att
bedja er om.»
»Det gläder mig, att ni kommit sjelf, i stället för
att skrifva», sade Mirah, som förundrade sig öfver det
förändrade utseendet och sättet hos »Vandyke-hertiginnan»,
såsom Hans plägade kalla Gfvrendolen. Hennes eget lugna
ansigte med den varma hyn bildade en stark kontrast
mot den bleka, oroliga skönheten med plymerna på
hatten.
»Jag tänkte», fortfor Gwendolen »eller jag hoppa-
des, att ni inte skulle ha något emot att sjunga hemma
hos oss den 4:de på aftonen — på en soiré, såsom hos
lady Brackenshaw. Jag skulle vara er särdeles förbun-
den derför.»
»Det skall vara mig ett nöje att sjunga för or.
Half tio eller tio?» sade Mirah, medan Gwendolen sna-
rare tycktes blifva mer än mindre förlägen.
»Half tio, om jag får be», svarade hon; hon gjorde
ett uppehåll, ty hon kände, att hon icke hade nå-
gonting mer att säga. Men hon kunde icke gå. Det
var henne omöjligt att stiga upp och taga afsked. Ue-
rondas röst ljöd henne i öronen. Hon måste säga det
— hon kunde icke komma sig för att säga något annat än:
»Mr Deronda är i rummet näst intill.»
»Ja», sade Mirah, i sin förra ton. »Han läser hebrei-
ska med min bror.»
»Ni har således en bror?» sade Gwendolen, som vis-
serligen hört det af lady Mallinger, men då icke tagit
vidare notis derom.
»Ja, en älskad bror, som är sjuk — lungsigtig, och
mr Deronda har visat sig som den bästa vän till honom
liksom til] mig», sade Mirah, drifven af den känsla, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
