Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
tafatt, i det han ideligen gjorde sig skyldig till hvad som
grainmatikaliskt kallas tavtologier:
»Den omständighet, att jag varit mr Grandeourts
förtrogne i femton år eller derutöfver — allt sedan han
var en helt ung man — förlänar mig naturligtvis en
egendomlig ställning. Han kan tala med mig om saker,
som han inte skulle kunna omnämna för någon annan.
Jag har mottagit detta uppdrag af vänskap för honom.
Detta må lända mig till ursäkt, i fall ni skulle föredragit
någon annan.»
Han tystnade, men hon gjorde intet tecken, och för
att synas obesvärad efter detta misslyckade försök att
göra en ursäkt, öppnade Lush det hopvikna papperet,
och genomögnade det flyktigt, innan han åter begynte tala.
»Detta papper innehåller några notiser angående mr
Grandeourts testamente — ett utdrag ur en del deraf,
som han önskade, att ni skulle taga kännedom om —
om ni vill vara så god och kasta en blick derpå. Men
det är någonting, som jag först måste säga er — och
jag hoppas, att ni skall förlåta mig, om det inte är så i
alla afseenden angenämt.» Lush tyckte, att lian gjorde
sin sak bättre än han hade väntat, och han hade ingen
föreställning om, hur ytterst förolämpande hans »inte så
i alla afseenden angenämt» ansågs vara.
»Var god och säg, livad ni har att säga, utan att
urskulda er», sade Gwendolen med samma min, hvarmed
hon kunnat betrakta en hundtjuf, som kommit för att
begära hittelönen för en hund, som han stulit.
»Jag har endast att påminna er om någonting, som
inträffade före er förlofning med mr Grandcourt», sade
Lush, som till gengäld för det förakt, hon visade ho-
nom, kände sig hågad att blifva litet oförskämd. »Som
ni torde erinra er, mötte ni i Cardell Chase en dam,
som talade med er om sitt förhållande till mr Grandcourt.
Hon hade barn med sig — ett af dem var en mycket
vacker liten gosse.»
Gwendolens läppar voro nästan lika bleka som hennes
kinder; hennes lidelse hade inga vapen — ord tjenade
vid detta tillfälle till rakt ingenting. Denne mans tal
var som en skarp knif, hvarmed hon hudflängdes; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
